Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
benämningen Polhemslås. Numera intager den mångsidiga moderna
läsindustrien en framstående plats bland Eskilstunaspecialiteterna.
Likväl förekommer en icke obetydlig import av dels enklare hänglås,
dels även dyrbarare patenterade dörrlås. I fråga om gångjärn, hörnjärn,
haspar och annat byggnadssmide saknar däremot införseln betydelse.
Tvärtom är tillverkningen av dessa artiklar föremål för export i stor
utsträckning. Svenska gångjärn ha — främst på grund av den tekniska
och kommersiella skicklighet, som fabrikören Aug. Stenman († 1920)
nedlagt på detta område — blivit en vara, som tillgodoser mer än
halva världskonsumtionen; exporten härav uppgår till c:a 3 milj. kr.
per år. Beträffande fabrikationen av lås och gångjärn är att märka,
att härför delvis kan användas billigare råmaterial än den svenska
kvalitetsvaran, vadan en betydande del av vår tillverkning och utförsel
härav representeras av inom landet manufakturerat utländskt järn.
Bland tillverkare av lås och byggnadssmiden märkas Låsfabriks A.-B., Aug.
Sten-inan A.-B., A.-B. Möbellås och Eskilstuna Jernmanufåktur A.-B., alla dessa i
Eskilstuna, ävensom A.-B. Priorverken, Norrköping.
3) Manufakturering av gjutjärn (handels-
gjutgods).
Tackjärnsgjuteriernas huvudsakliga produktion utgöres — förutom
av maskingjutgods eller andra halvfabrikat för den mekaniska
verkstadsindustrien — av färdiga gjutjärnsvaror för hushålls- och
byggnads-ni. fi. behov, avsedda att försäljas i den allmänna handeln; dessa
sammanfattas vanligen under benämningen handelsgjutgods.
Gjutgodstillverkningen uppstod ursprungligen vid masugnarna,
varvid gjutningen skedde direkt medelst det ur masugnen tappade järnet.
Det första egentliga gjuteriet för omsmältning av tackjärn anlades på
1760-talet i Stockholm. Av de nuvarande gjuterierna med
specialtillverkning av handelsgjutgods torde det vid Ankarsrum anlagda vara det
äldsta, daterande sig från början av 1800-talet.
Vid gjutningen åstadkommes varan genom att det smälta järnet fylles
i formar, vanligen framställda av eldhärdig sand med lämplig lerhalt,
vilken blandats med kolpulver och givits en viss fuktighet. Järnets
smältning sker i kupolugnar, varifrån den flytande järnmassan föres
i "skänkar" (plåtkärl med eldfast infodring) till de iordningställda
sandformarna. Dessa framställas ännu i stor utsträckning för hand
med begagnande av trä- eller metallmodeller, noggrannt återgivande
det avsedda föremålets form. Maskinella anordningar, formmaskiner,
ll — 170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
