Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI ~
maskiner, gruvspel, malmkrossar, malmskiljare, malmsiktar och
malmseparatorer. Av pneumatiska bergborrmaskiner har en icke obetydlig
export upparbetats.
En icke oviktig del av de svenska verkstädernas arbeten utgöres av
järn- och metallindustriens förseende med dess omfattande utrustning
av arbetsmaskiner och apparater av olika slag. Fabrikationen av
metallbearbetningsmaskiner — såsom borr-, svarv-, fräs-, hyvel-,
gäng-och slipmaskiner ävensom valsverk, bockningsmaskiner, hejare,
maskinhammare och pressar m. m. — leder sitt ursprung från 1850-talet.
De första, som upptogo ifrågavarande tillverkning för avsalu, voro
Köpings Mek. Verkstad och Munktells Verkstads A.-B., sedermera
följda av flera andra verkstäder. Ehuru den utländska konkurrensen
varit synnerligen hård, har den svenska produktionen på detta
område i stort sett kunnat väl följa med i utvecklingen. En rätt
betydande export har även upparbetats. Under krigsåren ökades såväl
produktionen som utförseln av ifrågavarande maskiner i
utomordentligt hög grad på grund av stark efterfrågan från både in- och utlandet.
Sedermera gick tillverkningen av helt naturliga skäl tillbaka.
Framställandet av verktyg och utensilier (chuckar, borrar, fräsar, gängstål
m. m.) för ifrågavarande maskiner har utvecklat sig till en särskild
fabrikationsgren på området. År 1924 uppgick tillverkningen av
metallbearbetningsmaskiner och tillhörande delar till ett värde av 6 milj. kr.
och exporten till 2,6 milj. kr. Importen av metallbearbetningsmaskiner
nådde samma år ett värde av 3,2 milj. kr. — Gjuterimaskirier utgöra en
specialfabrikation för järn- och metallindustriens räkning.
Tillverkningen härav uppgick 1924 till ett värde av 0,2 milj. kr%
Bland tillverkare av gruvmaskiner o. d. må nämnas A.-B. Arboga Mek.
Verkstad, Morgårdshammars Mek. Verkstads A.-B., Morgårdshammar, Bergverks A.-B.
Vulcaniis, Blötberget, A.-B. Nyhammars Bruk, Nyhammar, Ngby Bruks A.-B..
Nyby-bruk, och Sala Maskinfabriks A.-B. Pneumatiska bergborrmaskiner tillverkas av
A.-B. Atlas-Diesel, Stockholm.
Tillverkare av metallbearbetningsmaskiner äro bl. a. följande firrr.or: Köpings
Mek. Verkstads A.-B., Lidköpings Mek. Verkstads A.-B., Munktells Verkstads Nija
A.-B., Eskilstuna, Nydqvist & Holm A.-B., Trollhättan, A.-B. Svenska Maskinverken,
Södertälje, A.-B. Norrtelje Förenade Verkstäder och Maskinfabriks A.-B. Thule,
Malmö. Verktyg för metallbearbetningsmaskiner tillverkas av bl. a.: Eskilstuna
Borr-o. Verktygs A.-B., A.-B. C. E. Johansson, Eskilstuna, A.-B. Alfr. Wesströms
Verktygs-fabrik, Rotebro, och Skandinaviska Verktygsfabriks A.-B., Tvringe.
Gjuterimaskiner tillverkas särskilt av: A.-B. Maleus Holmquist och A.-B.
Gjuterima-skiner. båda i Halmstad, A.-B. Eksjö Mek. Verkstad och Nils Nilssons Gjuteri,
Fal-köping-Ranten.
— 191 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
