Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI -
1870-talet -— sträckte sig ända fram till början av innevarande
århundrade.
En svensk varvsindustri i modernare mening kan icke sägas ha
uppkommit förrän under det senaste kvartseklet. Efter öppnandet av
svenska transoceana linjer år 1904 vaknade intresset för inhemskt
fartygsbyggande; och åren närmast före världskrigets utbrott hade denna
industri vuxit sig så stark, att flera svenska varv byggde såväl
last-som passagerarefartyg av ansenliga dimensioner, ej endast för svenska
rederiers räkning utan även till ryska, norska, franska och tyska
beställare. Efter världskrigets utbrott utvecklade sig det svenska
skeppsbyggeriet till en företagsgren av storindustriella mått med möjligheter
att fullgöra allt större och svårare fartygsleveranser. Numera befinnei
sig den svenska varvsindustrien i tekniskt och organisatoriskt avseende
på en nivå, som ingalunda står efter utlandets.
Fartygsproduktionens utveckling i Sverige under det sistförflutna
kvartseklet framgår av vidstående tabell.
Man ser av densamma, hurusom de
under senare åren byggda fartygen hava
genomsnittligt betydligt högre tonnage än
förut varit förhållandet, något som
delvis beror på minskat byggande av
segelfartyg. Till jämförelse må också
nämnas, att vid mitten av 1890-talet vid
svenska varv byggda fartyg icke
representerade mer än sammanlagt 5 000 à 6 000
bruttoton per år. Givet var, att
varvsindustrien efter sin hastiga
uppblomstring under krigsåren skulle röna
kännbara återverkningar av den efterföljande krisen. Den nedgång i det
svenska skeppsbyggeriet, som då inträdde — och vilken för övrigt
motsvaras av en liknande eller ännu svårare lågkonjunktur för andra
länders motsvarande industrier — synes emellertid på sista tiden vara
på väg att övervinnas i samband med allmänt förbättrade
konjunkturer.
Diagrammet å sid. 199 visar växlingarna i arbetareantalet under de
senaste 50 åren inom varvsindustrien, våra örlogsvarv däruti
inberäknade. Det jämförelsevis höga arbetareantalet år 1900 sammanhänger
med, att vid den tiden stora fartygsbyggen ägde rum för marinens
räkning, och det exceptionellt höga antalet år 1920 representerar varvs-
- 198 —
Årligen Sjösatta handelsfartyg över 100 bruttoton1) antal bruttoton
1900—1904 29 9 000
1905—1909 21 8 900
1910-1914 20 13 200
1915 27 20 300
1916 34 26 800
1917 34 26 800
1918 36 39 600
1919 53 51 000
1920 46 63 800
1921 27 65 900
1922 14 30 000
1923 10 20 100
1924 12 31 200
1) Enligt Lloyds register.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
