Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Jord- och stenindustri - Stenkolsbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORD- OCH STENINDUSTRI.
STENKOLSBRYTNING.
Skånes stenkolsfyndigheter voro redan 1571 kända, men först ett
par hundra år därefter ägde någon kolbrytning rum i nämnvärd
omfattning. Alltsedan 1797 har regelbunden gruvdrift uppehållits, vilken
under senare tider alltmera utvecklats, så att brytningen numera
lämnar över 400 000 ton per år (jmfr vidstående tabell). Av
stenkolen är det emellertid endast de bästa eller c:a 60
%, som brytas för avsalu, medan de övriga användas av
det kolbrytande företagets egna industrier och
kraftverk. Sålunda alstras i den år 1917 igångsatta
kraftcentralen i Nyväng c:a 10 000 hkr elektrisk energi,
som distribueras till företagets egna gruvor och verk,
dels till kringliggande landsbygd och till Sydsvenska
Kraft A.-B.
Såsom ovan påvisats i prof. Gunnar Anderssons uppsats om Sveriges
naturtillgångar (sid. 43), förekomma de skånska stenkolen i
relativt tunna skikt, oftast över- eller underlagrade av eldfasta leror
och kolhaltiga skiffrar, vilka brytas samtidigt med kolen. Dessa
ligga på ett djup av 30 till 100 meter. Från schakt av 4—6 meter i
genomskärning, vilka upptagits ned till flötserna, indrivas breda gångar
s. k. orter, genom kollagren, varvid brytningen i det stora hela sker
för hand. När orterna från ett schakt nått en längd av 2 till 3 km.,
upptagas nya schakt, för att transporterna i horisontal led icke skola
bliva alltför långa. De brutna kolen föras i tippvagnar på rälsbana
genom mekanisk lindragning till närmaste schakt för att uppfordras
till jordytan, där de harpas och sorteras.
De nu i drift varande gruvornas belägenhet framgår av kartan å
sid. 43. Brytningen har vid Höganäs pågått sedan slutet av 1700-talet,
vid Billesholm sedan 1865; i Bjuv och Skromberga upptogs brytningen
på 1870-talet och vid Hyllinge år 1900. Fyndigheterna vid Ormastorp
År Produktion ton
1900 252 000
1905 322 000
1910 303 000
1915 412 000
1920 440 000
1921 377 000
1922 379 000
1923 420 000
1924 438 000
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
