Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Jord- och stenindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- JORD- OCH STENINDUSTRI -
Arbete vid glasugn av modern typ (Limmareds glasbruk).
erhöll privilegier av Johan III. Under 1600-talet beviljades privilegier
för nya sådana bruk, av vilka ett, Kungsholms glasbruk, med växlande
framgång bedrevs ända in på 1800-talet. Frihetstidens strävanden att
på allt sätt åvägabringa en livlig industriell verksamhet visade sig
också på glasindustriens område. Under denna tid anlades en mängd
nya glasbruk i olika delar av landet, däribland de ännu bestående vid
Limmared (1740) och Kosta (1741). Och slutligen tillkommo under
loppet av 1800-talet ytterligare en mängd nya glashyttor, särskilt i
Småland, för tillgodoseende av det då hastigt växande och sedermera
alltjämt ökade behovet av enklare hushållsglas, belysningsglas, buteljglas
och fönsterglas.
Glasfabrikationen ställer, mer än de flesta andra industrigrenar, krav
på stor yrkeskunnighet hos arbetarna. Sedan de erforderliga
råmate-rialierna — pulveriserad kvarts eller kvartssand, kalk, soda eller
glaubersalt, pottaska m. m. — vederbörligen blandats, sker smältningen
antingen i deglar eller, då fråga är om större glasmassor, i s. k. "vanna".
Den tunnflytande glasmassan måste härvid omsorgsfullt skummas för
att befrias från föroreningar m. m. Sedan följer glasets blåsning, vilket
i regeln sker för hand med användning av glasblåsarpipa. Med denna
— 229 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
