Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Träindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— TRÄINDUSTRI —
och plank försiggår i maskindrivna ramsågar, försedda med sågblad
motsvarande det antal plank, battens eller bräder, som lämpligast
uttagas ur desamma. När s. k. fyrskärning av grövre virke äger rum,
plansågas stockarna först på tvänne sidor, varefter de vändas ett kvarts
varv, innan den egentliga försågningen äger rum i nästa ram. Härpå
transporteras virket automatiskt till cirkelsågar för att kantas. Sedan
sortering skett i vissa dimensioner och kvaliteter, föres den färdiga
varan antingen ut i brädgården, där den staplas för lagring och
torkning under en eller flera månader, eller också, ehuru mindre ofta,
till särskilt inrättade torkhus för ångtorkning. I samband med
utlastningen undergår virket slutligen justering och märkning.
Vid sågningen uppkommande brukbart avfall förvandlas i klyv- och
kapsågar till lådbräder, stav, laths, kvastkäppsämnen eller annat
små-virke. Övrigt sågavfall kan antingen sönderdelas i särskilda maskiner
till ångpannebränsle eller sulfatcellulosaved eller också användas för
kolning. Vid åtskilliga sågverk bedrives nämligen sedan gammalt
trä-kolning i stor skala för järnindustriens räkning; kolningen försiggår i
milor eller i vissa fall uti särskilda kolugnar.
Ett flertal av våra sågverk äro förenade med h y v 1 e r i e r, där
virket efter noggrann torkning ytterligare förädlas före skeppningen.
Sågverksproduktionen i Sverige, som hastigt ökades under 1800-talets
senare decennier, har efter sekelskiftet i stort sett icke längre varit
stadd i stigning. Avverkningen i skogarna hade nämligen uppnått
och t. o. m. överskridit den årliga återväxten. Till en viss grad har
denna starka avverkning varit motiverad av den rika tillgången å
överårig skog. Men när denna en gång slutavverkats, uppstår fara för
virkesbrist genom att återväxten icke motsvarar efterfrågan; och
sågverksindustrien skall kanske då nödgas väsentligt minska sin produktion.*)
Uppmärksamheten har därför under det nu förflutna kvartseklet i allt
högre grad inriktats på ett tryggande av den framtida råvarutillgången
genom en mera rationell skogsvård. En föregångsman på
ifrågavarande område var d:r Frans Kempe. Vid sidan om framgångsrikt
ledareskap för Mo och Domsjö A.-B:s sågverksrörelse igångsatte han
omfattande växtbiologiska undersökningar samt nedlade ett
målmedvetet, oförtrutet arbete på att genom torrläggning omvandla
försum-pade skogsmarker och myrar i Norrland till skogbärande mark.
Sveriges export av sågverksprodukter (plank, battens, bräder och
*) Denna fråga belyses närmare av prof. Gunnar Andersson å sid. 58—59 här ovan.
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
