Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Pappers- och grafisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— PAPPERS- OCH GRAFISK INDUSTRI —
fullt ekonomiskt stöd åt sågverksrörelsen, genom att den
nyttiggör de klenare virkesdimensionerna och sågverksavfallet.
Massafabrikationen har i själva verket blivit ett nödvändigt komplement till
trävaruhanteringen, varförutan denna icke vore lönande, sedan
tillgångarna å grövre timmer börjat sina. Men icke nog härmed, för
hela vår skogshushållning är pappersmasseindustrien av
utomordentligt stor betydelse, i det att den kan tillgodogöra sig det smärre
virket vid de för skogsvården erforderliga gallringarna samt avfallet
vid avverkningarna och sålunda bidrager ekonomiskt till skapandet
av rationellare och bättre skogsvård i landet.
Ett viktigt problem för den kemiska pappersmasseindustrien är
tillgodogörandet av alla de värdefulla beståndsdelarna i de vid
fabrikationen uppkommande avfallslutarna. Vid sulfitindustrien är det
nämligen endast omkring hälften av vedmassan, som tillgodogöres i form
av cellulosa; resten har, ända till för några få år sedan, fått till
ingen nytta rinna bort med avfallslutarna, förorenande vattendragen.
Ett intensivt vetenskapligt arbete har emellertid de sista åren
nedlagts på lösningen av hithörande spörsmål, och åtskilliga
biprodukter tillvaratagas numera, av vilka de viktigaste äro vid sulfatindustrien
harts och terpentin samt vid sulfitfabrikationen etylalkohol, s. k.
sulfitsprit. Vad särskilt denna senare beträffar, så torde den
komma att få sin förnämsta användning som motorbränsle, för
vilket ändamål sulfitspriten blandas med bensin. De hinder, vilka av
nykterhetshänsyn tidigare restes mot en mera allmän användning av
sprit som motorbränsle, ha numera till stor del bortfallit, sedan ett
lämpligt denatureringsmedel — krotonaldehyd —blivit utexperimenterat.
Tillverkningen av sulfitsprit sker genom lutarnas rening samt
jäsning och destillering efter ungefär samma metoder som vid vanliga
brännerier. Ännu har fabrikationen icke nått någon större
omfattning (1924 c:a 3 milj. liter 96—99 %-ig sprit), men spritfabriker finnas
dock nu uppförda vid 22 av landets cellulosafabriker med en
sammanlagd årlig tillverkningsförmåga av 20 milj. liter sulfitsprit. —
Slutligen må påpekas, att avfallslutarna på sista tiden även börjat få stor
användning som vägförbättringsmedel till följd av deras
dammbindande förmåga. Många möjligheter kunna emellertid ännu yppa sig
ifråga om dessa lutars tillgodogörande.
Beträffande pappersmasseindustrien gäller, att mycket ännu
återstår att utforska; nya fabrikationsmetoder kunna här vara att motse
— 256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
