Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Livsmedelsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LIVSMEDELSINDUSTRI —
[-Produktion-]
{+Pro- duktion+} år [-Maltdrycker-] {+Malt- drycker+} hl.
1900 2 894 000
1905 3 179 000
1910 2 542 000
1915 2 578 000
1920 2 022 000
1921 2 072 000
1922 1 824 000
1923 2 037 000
1924 2 071 000
mast efter senaste sekelskifte. Den nedgång i tillverkningskvantiteten,
som därefter inträtt (se vidstående tabell), har sin grund i de
restriktiva lagstiftningsåtgärder, vilka sedan 1905 införts
ifråga om maltdrycker. Ungefär en tredjedel av de i
tabellen angivna kvantiteterna har under de senaste
åren utgjorts av svagdricka. Saluvärdet uppgick för
1924 till c:a 85 milj. kr., varav emellertid 15 milj. kr.
inlevererats till statsverket i form av maltskatt.
Maltdrycksindustriens råvaror, korn, humle och
vatten, måste tillfredsställa höga fordringar med
avseende å renhet m. fi. egenskaper, om brygden
skall bli god. Största delen av det för tillverkningen nödvändiga
maltet framställa bryggerierna själva av inom landet odlat korn.
År 1923 beräknades omkring 14 % av Sveriges kornskörd ha åtgått
härför. Bryggeriernas behov av humle täckes däremot numera genom
import, huvudsakligen från Bayern och Böhmen. Ända till mitten av
1800-talet odlades humle i Sverige i stor omfattning, och i
byggningabalken stadgades t. o. m. skyldighet för skattehemman att "hålla
humlegård". Bestämmelsen upphävdes emellertid, enär den svenska humlen
ifråga om kvalitet ej kunde tävla med den utländska.
Det första ledet i öltillverkningen är mältningen. Maltet
beredes genom att kornet "stöpes", d. v. s. tillföres fuktighet för att
komma i groning. Den produkt, som härvid framkommer,
grönmaltet, underkastas därefter en långsam torknings- och
rostnings-process, "kölningen", varigenom det erhåller en aromatisk lukt och
bättre smak. Vid kölningen varieras maltets färg och arom allt efter
den öltyp, som önskas: ljust pilsnermalt, svagt aromatiskt lagermalt
eller mörkt münchenermalt. Härefter vidtager vörtberedningen, d. v. s.
den egentliga bryggningen. Den krossade malten behandlas nu
i mäskkar under kraftig omröring med vatten av olika temperatur.
När mäsken är färdig, frånsilas de olösliga beståndsdelarna (draven).
varefter återstoden (vörten) kokas under tillsats av humle, som
skänker ölet frisk smak, större hållbarhet och bättre utseende. Vörten
avkyles nu, och som ett led i den statliga kontrollen över maltdrycks
tillverkningen fastställes dess extrakthalt (stamvörtstyrkan). I
jäs-källaren vidtager sedan i öppna kar den s. k. huvud jäsningen
under 8—12 dagar, varunder sockret övergår till alkohol och kolsyra.
Färskölet överföres härefter till lagerkällaren för efterjäsning
under 2 à 3 månader. Härunder sätter sig jästen och ölet klarnar.
19 — 290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
