Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Kemisk-teknisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— KEMIS KTE K NISK INDUSTRI —
ändamål i stearin-, sprängämnes- och pressjästfabriker, järnbruk m. m.
Råvara för svavelsyrefabrikationen är numera uteslutande svavelkis,
som till övervägande del importeras, särskilt från Norge och Spanien.
Endast Stora Kopparbergs Bergslags A.-B. använder vid sina fabriker
inhemsk kis. För närvarande utgör årsproduktionen av svavelsyra i
landet bortåt 125 000 ton med ett värde av 10 milj. kr.; importen är
obetydlig. — Av ej mindre betydelse för den kemiska industrien är
salpetersyran, särskilt i högkoncentrerad form. I vårt land tillverkas
emellertid salpetersyra numera endast i obetydlig mängd, sedan den
billigare luftkvävesalpetersyran börjat importeras. Produktionen inom
landet uppgick år 1924 till c:a 400 ton, medan importen utgjorde 2 700
ton. — Tillverkningen av saltsyra, vilken även har stor användning för
olika ändamål inom den kemiska industrien, har under senare åren
visat en starkt stigande tendens och uppgick 1924 till c:a 4 700 ton,
varav 1 400 ton exporterades; importen var samma år nära 700 ton. —
Vidare tillverkas i vårt land fosforsyra, varav produktionen år 1924
uppgick till 500 ton; den användes huvudsakligen inom
tändstickstillverkningen.
I samband härmed bör nämnas fabrikationen av natriumsulfat
(glaubersalt) och natriumbisulfat. Tillverkningen härav uppgick år 1924 till
4 700 ton. Införseln av natriumsulfat, som har användning bl. a.
inom sulfatcellulosaindustrien, glasindustrien och färgeriindustrien, är
dock av avsevärd omfattning; år 1924 steg den till över 60 000 ton.
Tillverkningen av lex-jordssalter (aluminiumsulfat, aluminiumhydrat,
alun m. m.) är en icke oviktig fabrikationsgren. Produkterna komma
till användning inom pappersindustrien, färgerier och vitgarverier m. m.
Tillverkningen uppgick år 1924 till nära 13 000 ton med ett värde av
1,3 milj. kr.
Slutligen må här beröras tillverkningen av kristalliserad soda,
bestående i upplösning och kristallisering av importerad kalcinerad
(vattenfri) soda. Härav producerades år 1924 c:a 7 500 ton med ett värde
av 0,5 milj. kr.
Svavelsyretillverkning bedrives dets av de å sid. 344 angivna superfosfatbolagen,
dels även av Stora Kopparbergs Bergslags A.-B., Falun. Salpetersyra tillverkas av
Stockholms Superfosfat Fabriks A.-B., samt saltsyra och fosforsyra av Regmersholms
Gamla Industri A.-B., Hälsingborg. Natriumsulfat framställes såväl av detta bolag
som av A.-B. Oskarshamns Kopparverk. Tillverkare av lerjordsalter äro
Regmersholms Gamla Industri A.-B. (aluminiumsulfat och alun) och A.-B. Gråen, Landskrona,
(aluminiumsulfat). — Kristalliserad soda framställes av en hel del småföretag, av
vilka de flesta äro anslutna till Sodafabrikernas Försäljnings A.-B., Göteborg.
— 350 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
