- Project Runeberg -  Sveriges industri /
12

(1936) [MARC] - Tema: Business and Economy, Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR malmen. Detta innebar en stor begränsning i järnhanteringens väg mot industri i modern mening, ty den förblev under sådana förhållanden allmogenäring, och någon viktig ändring i riktning av större enheter kom sannolikt ej till stånd, trots att masugnsprocessen var ett litet steg i denna riktning. Vill man söka ett födelsedatum för svensk industri, så förefaller det därför naturligast att gå till den tidpunkt då järnhanteringens andra stadium, tackjärnets färskning eller smidbargöring, ändrade karaktär. Det skedde genom tillkomsten av särskilda nya härdar för ändamålet. Därmed uppstod det ryktbara hammar- eller stångjärnssmide^ Sannolikt kan man finna några spår därav tidigt under Gustav Vasas regering, omkring 1528; men det är obestridligt att stångjärnssmidet egentligen bröt sig väg omkring 1540. Det befordrades livligt av landsfadern själv med hjälp av införskrivna tyska hammarsmeder; de byggde stångjärnshamrar samt instruerade bönder och borgare om hur de skulle smida järn efter de nya metoderna, som därför också med rätta längre fram fingo namnet tysksmide. Det gamla osmundssmidet hade utpräglade motståndare i tre generationer av Vasahusets monarker, Gustav Vasa, Karl IX och Gustav Adolf. Gustav II Adolf lyckades genomföra det redan tidigare utfärdade förbudet mot osmundsjärnets export; med hans regering blev övergången till stångjärnssmide sannolikt också definitivt genomförd inom större delen av landets järnhantering. T. o. m. inom stångjärnssmidet banade sig den nya företagstypen, med större anläggningar, jämförelsevis långsamt väg, men det var likväl därifrån som den avgörande förändringen skulle komma. Redan mot 1500-talets slut kan man se de för Sveriges ekonomiska typ särskilt betecknande »bruken» uppstå, till en början framför allt som kronobruk men redan då och i ännu mycket högre grad senare som företag i enskild hand. Om man så vill, kan man säga att »kapitalismen» därigenom gjorde sitt intåg i svenskt näringsliv. Ty det gällde nu företag som krävde en viss kapitalstyrka och sysselsatte ett betydligt antal anläggningar och arbetare med ganska skilda uppgifter sins emellan; ofta, kanske som regel, förekommo på samma ställe masugnar och stångjärnshamrar, ibland hade bruken egna järngruvor och ej sällan även verk för manufaktursmide. Samtidigt framtvang behovet av bränsle för driften tillgång till 12 skogsarealer, ty träkol och ved utgjorde de enda förekommande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:45:12 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free