Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bruksgatan med arbetarbostäder var karakteristisk för de gamla
järnbruken. Forsmarks nedlagda bruk, Uppland.
betarna samlade i gemensamma anläggningar; men delvis voro de
också medelpunkter för arbete som utfördes av den omgivande
landsbygdens befolkning, och man kan våga antagandet att det
senare spelade en större roll, ju mer manufakturerna fyllde en
uppgift. Redan i en allmän skråordning av 1669 talades i Sverige
om »förläggare» av detta slag, och deras utbredning var antagligen
också hos oss större än vad som direkt framgår av källorna. Hos
oss liksom utomlands var det framför allt textilindustrien som kom
att präglas av denna typ; men man finner i Sverige också spridning
därav inom vapenindustrien och kanske metallmanufakturen i
allmänhet; så till exempel hade både Louis De Geer och faktoriet i
Huskvarna sina vapensmeder utplanterade över ett stort område i
Östergötland och Småland.
Å andra sidan innebar manufakturernas ganska underordnade
betydelse som helhet, att denna företeelse icke hos oss kunde få 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
