- Project Runeberg -  Sveriges industri /
63

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR

na främst bestå i ökad mekanisering och att impulsen härstammar
från lönestegringarna t. o. m. i de fall då en organisatorisk
omläggning skulle ha lönat sig även dem förutan. Produktionsökningen
överstiger i vissa av de undersökta fallen långt de här nyss angivna
genomsnittstalen — ökningar över ioo %, ja, ända till det
tredubbla förekomma — och i sådana fall har ökningen ofta kunnat
gå tillsammans med absolut och ibland t. o. m. mycket stark
ökning i de sysselsatta arbetarnas antal, därför att förändringarna
gjort verksamheten så mycket mer konkurrensduglig än förut. I
andra fall har situationen ej utvecklat sig lika gynnsamt.
Produktionen per arbetstimme har då ökats mindre, och ibland, fastän
långt ifrån alltid, är det företag av denna typ som haft de största
svårigheterna att sysselsätta lika stor arbetsstyrka som förut. Att
omorganisationen under 1920-talet har varit av genomgripande
betydelse för den svenska industrien bekräftas emellertid i hög grad
av dessa undersökningar.

Det är givet att en sådan utveckling också skall ha kommit till
uttryck i statistiken över industriens användning av motorkraft.
Mellan 1913 och 1930 steg industriens arbetarantal med 27,6 %,
vilket i och för sig var en betydlig ökning; men drivkraften för
omedelbar maskindrift steg mer än fyra gånger så starkt, med
119 %. Resultatet per arbetare blev då en ökning i antalet
hästkrafter från 2,5 till 4,3. Denna utveckling har ytterligare skärpts
under den följande lågkonjunkturen, delvis beroende på att
arbetarantalet sjunkit samtidigt med att de fasta anläggningarnas storlek
ej nämnvärt har kunnat minskas. Men att förändringarna ej
inskränka sig härtill framgår av att drivkraften rent av har ökats,
nämligen med 8 1/2 %, mellan 1930 och 1933, samtidigt med att
arbetarantalet tvärtom har minskats med 13 x/2 %• De inom
industrien arbetande elektriska motorernas ökning är naturligtvis
mycket starkare. Mellan 1913 och 1932 har deras hästkraftantal
fyrdubblats.

Resultatet av denna industriens omläggning blev en stark ökning
i produktionsvolymen. Enligt Kommerskollegii beräkning
passerades förkrigsläget redan år 1924, och produktionsvolymen fortsatte
sedan utan avbrott att växa t. o. m. åren 1929 och 1930, då
beloppet stod nästan jämnt 50 % över förkrigsläget. Den följande
nedgången i samband med den svåra depressionen har i verkligheten 63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free