Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Järnhantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
Järnhantering
Under gångna århundraden spelade den svenska järnhanteringen
en ansenlig roll i världshushållningen, såväl kvantitativt som
kvalitativt. Ifråga om framställning av högvärdiga kvalitetsprodukter
intar den svenska järn- och stålindustrien fortfarande en förnämlig
ställning. Kvantitativt är den däremot i jämförelse med de stora
industriländernas på stenkolsbränsle baserade järntillverkning
numera ej så betydande. (Jfr Förra delen, sid. 13 ff. o. 40 ff.)
Vid mitten av 1700-talet var Sverige det förnämsta
järnprodu-cerande landet med en tillverkning motsvarande ungefär en
tredjedel av världsförbrukningen. Ali järnhantering var vid den tiden
baserad på träkol som bränsle. Det malm- och skogrika Sverige
hade därför ett givet försprång framför andra likaledes malmrika
men skogfattiga länder. En ändring i detta läge inträffade
emellertid, då man under 1700-talets senare hälft började mera allmänt
i Europa använda koks vid tackjärnets tillverkning i masugnarna
och lärde sig färska tackjärnet till smidbart järn med tillhjälp av
stenkol (puddelprocessen). Härigenom lyckades det stenkolsrika
England snart intaga platsen som världens största järnproducent,
en ställning, som senare erövrats av Förenta Staterna.
Det i puddelugn framställda smidbara järnet, liksom det som
erhålles från olika färskningshärdar (tyskhärdar,
franche-comté-här-dar, lancashire- och vallonhärdar), benämnes v ä 11 j ä r n. Det
utmärkes av att framställningen sker vid så låg temperatur, att järnet
erhålles i degig form. På grund av framställningssättet har
väll-järnet en avsevärd slagghalt. Det i Sverige med träkol i härdar
tillverkade välljärnet hade i kvalitativt hänseende vissa fördelar
framför det med stenkol framställda puddeljärnet och förblev
därigenom länge oumbärligt för en hel del ändamål.
Emellertid uppställde den under 1800-talet i snabb utveckling
varande maskinindustrien så småningom vissa krav å sitt
järnmaterial, vilka välljärnet icke mäktade tillgodose. Visserligen kunde
man i puddelhärden framställa ett stål, som fann användning för
maskindelar, plåt, byggnadsjärn etc., men detta material var alltför 141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
