- Project Runeberg -  Sveriges industri /
176

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Järn- och metallmanufakturering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALL- OCH MASKININDUSTRI

Gjutjärnstillverkningen omfattar framställning dels av
maskin-gjutgods eller andra halvfabrikat för den mekaniska
verkstadsindustrien, dels av gjutjärnsvaror för hushålls- och byggnads- m. fi.
behov, s. k. handelsgjutgods. Sistnämnda varor äro av sådant slag
att de i allmänhet icke behöva underkastas någon maskinell
bearbetning.

Med hänsyn till råmaterialet skiljer man på tackjärnsgjutgods,
aducerat gods och stålgjutgods, legerat eller olegerat. Av det senare
må särskilt nämnas rostfritt och syrabeständigt gjutgods.

Handelsgjutgodset underkastas ofta en ytbehandling, såsom
emaljering, förtenning, galvanisering, förkoppring, förnickling,
för-kromning, konstgjord röstning etc.

Tackjärnsgjutgodstillverkningen uppstod
ursprungligen vid masugnarna, varvid gjutningen skedde direkt med
det från masugnen kommande järnet. Det första egentliga gjuteriet
för omsmältning av tackjärn anlades på 1760-talet i Stockholm.
Av de nuvarande gjuterierna med specialtillverkning av
handelsgjutgods datera sig de äldsta från början av 1800-talet.

Gjutgods åstadkommes genom att metallen hälles i formar,
vanligen framställda av lerhaltig, eldhärdig sand, vilken för undvikande
av sandens fastbränning vid godset tillsatts stenkolssot och för bind
-kraftens skull vatten. Vid smältning av tackjärn användas
vanligen schaktugnar (kupolugnar), varifrån det smälta järnet tappas i
med eldfast material fodrade plåtbehållare, skänkar, och föres ut
till de framställda formarna.

Vid formarnas tillverkning användas modeller av trä, gips, metall
eller kombinationer av dessa material. Formningen har tidigare
skett för hand efter lösa modeller, men arbetsmetoderna ha mer och
mer mekaniserats och vid massproduktion användas numera överallt
formmaskiner och noggrant utförda modellplattor. Dessa
anordningar äro nödvändiga för uppnåendet av exakta mått, tilltalande
godsyta och billig produkt.

För fabrikationen användes grått tackjärn med hög fosforhalt,
vilket har egenskapen att flyta ut lätt och fylla formen väl.

Tillverkningen av handelsgjutgods har beräknats utgöra
ungefär en tredjedel av de svenska gjuteriernas produktion, vilken
1933 sammanlagt uppgick till c:a 119 000 ton. Bland
handelsgjutgodset intaga kaminer och spisar av olika slag, stekpannor och gry-

Gjutgodsfabrikation
(Handelsgjutgods)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free