Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Elektroteknisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
den senare räknas fabrikation av telefon- och telegrafapparater samt
annan materiel för ändamål, vid vilka relativt små energimängder,
m. a. o. svaga strömstyrkor och låga spänningar, äro tillräckliga.
Nämnda uppdelning är emellertid omöjlig att konsekvent
genomföra. Radioindustrien, som de senaste åren vuxit sig stor och utgör
en betydande del av den elektrotekniska industrien, kan sålunda
icke lämpligen hänföras till någon av de angivna grupperna.
Elektroindustrien är i Sverige representerad på ett framträdande
sätt inom samtliga ovan angivna huvudgrupper, och den har även
genom geniala uppfinningar och förnämliga konstruktioner och
fabrikat förmått att på ett framgångsrikt sätt hävda sin ställning
internationellt.
Att vårt land med sin rika tillgång på vattenkraft har stora
naturliga förutsättningar för elektricitetens utnyttjande är
uppenbart. Häri ligger också huvudanledningen till att landets
elektrifiering genomförts på ett så effektivt sätt, att
elektrifieringsgraden är en av de högsta i världen. Den elektriska energiproduktionen
per invånare är sålunda i Sverige 860 kWh, medan motsvarande
siffror inom exempelvis U. S. A., England och Tyskland äro resp.
630, 270 och 220 kWh. Endast Norge och Schweiz kunna uppvisa
högre siffror, men där råda alldeles speciella förhållanden, bl. a. i
form av ytterst billiga utbyggnadskostnader, som skapa
förutsättningar för den elektriska energiens användning i stora block, t. ex.
för elektrokemiska ändamål.
Redan 1876 började den svenska telefontillverkningen och 1883
fabrikationen av elektriska maskiner. Det första svenska
elektricitetsverket byggdes 1885, blott två år efter anläggandet av det första
europeiska verket i Milano. Från denna tid härröra även de
tidigaste försöken med glödlampstillverkning inom Sverige.
Kabelindustriens ursprung daterar sig från 1888. Kraftöverföring
medelst 3-fasström utfördes redan 1893, då ingenjören Jonas
Wenströms revolutionerande 3-fasväxelströmsystem första gången kom
till praktisk tillämpning i större skala.
Över huvud har den svenska elektroindustrien på skilda områden
kommit att i hög grad baseras på ett utnyttjande och fullföljande
av framstående svenska teknikers uppfinningar och konstruktioner.
Förutom Wenström, vars insatser huvudsakligen falla inom
stark-218 strömstekniken, må här med avseende å utvecklingen inom andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
