LIVSMEDELSINDUSTRI övervägande karaktär av smådrift. Å andra sidan är tillverkningsvärdet per arbetsställe för denna industrigrupp nära nog lika stort som för industrien i dess helhet, vilket, jämfört med nyssnämnda tal, visar, att densamma generellt sett sysselsätter en ganska liten personal i förhållande till produktionens omfattning. Verklig stordrift förekommer framför allt inom kvarn-, socker-, maltdrycks-och tobaksindustrierna. Enligt en av Tull- och traktatkommittén för år 1913 utförd beräkning bestod hela livsmedelsindustriens råvaruförbrukning vid nämnda tid till c:a 65 % av inhemska och c:a 35 % av utländska produkter. Av de utländska råämnena utgjordes över hälften av spannmål. Då genom den utveckling, det svenska jordbruket sedan dess genomgått, de svenska kvarnarna numera till alldeles övervägande del förarbeta inhemsk brödsäd, torde man kunna anse, att för närvarande knappast mer än 15 à 20 % av livsmedelsindustriens totala råvaruförbrukning, efter värde räknat, är av utländskt ursprung. (Härvid bortses från kafferosterierna, vilka knappast kunna betraktas som industrianläggningar i egentlig mening.) De största posterna av importerade råvaror utgöras av råtobak, vegetabiliska oljor och fett för margarinindustrien, vete, kakaobönor, salt, kryddor och humle. Härtill kommer för konservindustrien skarpsill samt, såsom råvara för emballage, förtent järnplåt. Såsom förädlare av det svenska jordbrukets alster förarbetar livsmedelsindustrien i främsta rummet spannmål: vete, råg och, i mindre mån, korn för mjölframställning samt havre för gryntillverkning och maltkorn för bryggeriindustrien; vidare sockerbetor för sockerindustrien samt potatis för brännvins- och stärkelsefabrikationen. Mjölken utgör den viktigaste inhemska råvaran för matfettproduktionen (smör, ost, i någon mån även margarin) ; i mindre omfattning ifrågakomma här även ister och flott. Talg och benfett förbrukas mest inom stearin- och tvättmedelsindustrierna. Den svenska livsmedelsindustriens produkter äro icke föremål för någon mera avsevärd export. Det enda mera betydande undantaget utgör smör, i den mån man nu vill räkna mejerihanteringen som en verklig industrigren. Dessutom exporteras i viss utsträckning vegetabiliska oljor och oljekakor, men importen av dessa varor 402 är av betydligt större omfattning än exporten. I övrigt är importen