Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När konungamördarne bekände. Ett hundraårsminne af Gustaf Björlin. Med en vignett af Carl Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans hemvist, därvid Herr Lagmannen haft tillfälle att se
hans vackra barn, hvars oskuldsfulla hälsningar till en
olycklig fader Herr Lagmannen nu framförde, som ock om
de upplysningar och berättelser Grefvarne Horn och Ribbing
i natt afgifvit, hvilka, i synnerhet hvad Grefve Horn angick,
syntes göra trovärdig en ordentlig anläggning till den
oerhörda gärning, Capitainen begått och hvaruti redan
ganska svåra misstankar om Grefvarnes medvetskap och
deltagande inlupit; hvarföre Capitainen på det ömmaste
förestältes, att för sitt samvetes lättnad, för Rikets bästa
och för sin hustrus och sina barns tårar, upptäcka hela
tillställningen af konungens mord, och de brottslige, som
honom därtill intalt, förledt, biträdt och varit medvetande.»
»Capitainen, utbristande i tårar, förklarade, att
hug-komsten af hans hustru och älskade barn gjorde det
våldsammaste intryck på hans hjärta, och att han för sina
återstående dagar icke hade någon svårare föreställning än
om det elände, dem i framtiden skulle förestå, så framt
icke förbarmande människor upväktes, att om dem antaga
sig vård, därtill han med de ömmaste böner anhöll, att
Herr Lagmannen äfven för dess del ville bidraga. Efter
det Herr Lagmannen sådant lofvat med lilläggning, att
äfven desse barn, så snart Capitainen genom en upriktig
bekjännelse gifvit ljus och reda om vidden af dess brott,
skulle honom föreställas, för att få omfamna en far, den
de då icke skulle finna liggande i bojor och hvars
brottslighet man för dem skulle undangömma, så mycket möjligt
vore, utbrast Capitainen, häftigt gråtande, i dessa ord: Vist
är Horn och Ribbing med i saken h
Härpå följde en fullständig bekännelse, hvilken äfven
i sina detaljer förefaller trovärdig. Ankarström bedyrade
upprepade gånger, att det endast varit åtanken om hustru
och barn och den omständigheten, att någon välgörande
om dem åtoge sig omsorgen, som förmått honom att röja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
