Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En välgörare. Berättelse af Helena Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människor och ofantligt mycket mat, klädde hon sig i en
tjock sidenklädning, satte guldringar i öronen och en
hnfvud-prydnad med åtskilliga plymer och blommor på håret, och
tog så i full glans emot sina gäster, som kommo för att
äta alla de champignoner, ärter, sparris och kompotter,
som hon med egna händer hade nedlagt under årets lopp.
Af de åtta barnen funnos endast fyra i lifvet. Den
äldsta dottern var gift med en vinhandlare, den äldste sonen
hade gått in i faderns affär och lofvade att bli en duktig
medhjälpare åt honom. En son var officer, familjens
stolthet och lyxartikel, föräldrarnes mest älskade och »dyre»
son, och så kom Mickel, som hade tagit studentexamen
och nu läste på filosofie kandidaten men för öfrigt icke
tycktes ha lust eller anlag för någonting.
Han trifdes icke bland kamraterna, han var tyst och
främmande mot både föräldrar och syskon, och när familjen
hade främmande, gömde han sig helst i en fönstersmyg
eller i ett hörn, som om han ville göra sig så osynlig som
möjligt. Mickel var föräldrarnes stora bekymmer.
1 skolan hade han alltid ansetts vara en dum pojke.
Han var tankspridd och ouppmärksam, och lärarne kunde
icke förlåta honom, att hans intresse icke kunde fängslas
af samma förklaringar och framställningar, som de dock
hade tvungit så många andra lefvande barnasjälar att sitta
stilla och höra på. Och de hade ju anledning att vara
missnöjda. Mickel satt visserligen och stirrade på dem,
men han tänkte på helt andra saker än deras metodiska
indelningar. Han tänkte sina egna tankar, och de gjorde
honom både glad och bedröfvad.
Han var en af de många, som från det att de äro
barn, sysselsätta sig med att upptäcka och eröfra världen
på nytt. Ingen hade egentligen sagt eller lärt honom
någonting där hemma, som hade gjort vidare intryck på honom.
Lärometoderna i skolan hade icke heller passat för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
