Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Egron Lundgrens litterära och artistiska kvarlåtenskap - När jag var ung. Dikt af Egron Lundgren. Med vignett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likasom när rosen knoppas,
så mitt bröst af vällust fyllgs.
Skulle jag då nu förskjuta
nöjen, som förädla sinnet,
eller är det synd att njuta
hvad som blir en skatt för minnet,
och är sällhet gjord att sparas?
Glädjen flyger fort som vinden
och på lätta fjärilsvingar, —
snart som liljan vissnar kinden,
och liksom en ton förklingar,
så försvinna våra fröjder.
Nej, en krans vill jag mig binda
uppå vårens blomstertäcken,
kransas uti armar trinda
och som gröna myrtenhäcken
glömma bort, att det blir vinter.
2.
Jag gick som uti natt och dimma,
jag stapplade liksom en blind,
tills jag såg dagens första strimma
i morgonrodnan på din kind.
Dock ännu mången stjärna blänkte,
och än sof blomman i sin knopp —
Först när du blicken till mig sänkte,
ack då, först då gick solen opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
