Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Egron Lundgrens litterära och artistiska kvarlåtenskap - När jag var ung. Dikt af Egron Lundgren. Med vignett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Men ingendera nänns
visa hur ömt det känns,
knappast det blir en nick,
ett handtryck och en blick
och en blick.
Men blir man helt allen
i tysta kvällen sen,
klappar väl hjärtat fort
och blir så stort, så stort,
stort så stort.
6.
Jag brinner opp — vet ej af hvad,
jag gråter — fast jag är så glad,
till oro, vällust, kval och strid
jag blifvit dömd för all min tid.
Mitt fangsel är min egen barm,
så länge än min blod är varm,
och tunga bojan faller af
först när jag bäddas i min graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
