- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / I. årg. /
49

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3 och 4 - Ekstrand, Å. G. och Mauzelius, Rob., Om molekylarvigten för några kolhydrat. I. Roaults metod för molekylarvigtsbestämning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

Talet A kallas af Raoult den i fråga varande substansens
depres-sionskoeficient för ett visst lösningsmedel. Multipliceras detta tal med
4en lösta substansens molekylar vigt lf, så fås enligt eqvationen:

M.A = T (2)

den i fråga varande kroppens molekylära depression.

För hvarje kropp ändrar sig värdet på A och följaktligen äfven T
med lösningsmedlets natur. Deremot har det visat sig, att den
molekylära depressionen T hos kroppar af analog kemisk konstitution är i
»det närmaste konstant. Lagbundenheten är dock ännu allmännäre.
Beräknar man den depression, som åstadkommes genom upplösning af
en molekyl substans i 100 molekyler aflösningsmedlet, så fås, om M
-är den lösta kroppens och Mx lösningsmedlets mol. vigt eqv.:

M T
A=-=±r=T1 (3)

M-! Mx 1 v ;

Raoult har nu funnit, att om denna beräkning genomföres för olika

lösningsmedel, man kommer till det högst anmärkningsvärda resultatet,

att, ehuru T till och med, i hög grad vexlar från ett lösningsmedel

till ett annat dock rI\ i det allra närmaste blir konstant. Betecknar

man värdet hos T för ett antal lösningsmedel hvilka som helst med

tx t2 t3.....och deras mol. vigt med resp. mx m2 mz.....så är

k. = A = h_.....= j\ = konst. (== 0.63°) (4)

m1 m2 m3

d. v. s. löser man en mol. af en substans hvilken som helst i 100 mol.
af ett lösningsmedel hvilket som helst, så nedsättes lösningsmedlets
fryspunkt 0.63°.

Detta är Raoults »allmänna frysning slag». Lagen gäller dock icke
utan undantag. Så t. ex. ger vatten ett värde på T1? som varierar
mellan O.920 och I.270. Den molekylära depressionen är dock hos
hittills undersökta organiska föreningar konstant. Tidare ge oorganiska
föreningar, som i lösning förekomma dissocierade i ioner, en depression,
som endast är hälften af den normala. Det samma gäller äfven
organiska syror, alkoholer och fenoler i vissa lösningsmedel t. ex. benzol.

Den lag för lösningars fryspunkt, för hvilken här ofvan blifvit
xedogjordt, har nu Raoult lagt til] grund för en metod att bestämma
molekylarvigten hos lösliga kroppar, hvilka ej tillåta
gastäthetsbestäm-ningar. Enligt denna metod löser man en vägd mängd af en substans
i en likaledes vägd mängd af ett lösningsmedel och observerar den
nedsättning af stelningspunkten, som därigenom åstadkommes hos
vätskan. Är detta gjordt, erhålles molekylarvigten lätt genom en enkel
räkning. Insättes nämligen i eqv. (2) värdet på A taget ur (1) och
löses den så erhållna eqvationen med afseende på M fås
molekylarvigten

^ 100. P. T

Talet T som ingår i denna formel är genom talrika försök bestämdt
för de vanligaste lösningsmedlen och utgör för

vatten isättika benzol

19 39 49

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1889/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free