- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / I. årg. /
59

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3 och 4 - Heidenstam, G. v., Några ord om Baku och dess naftaindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■ / , ’ 59

dåvarande direktören vid fabriken, Moläenhauer, försöksvis eri
destillation med nafta, som hemtades från de nio verst från fabriken i byn
Balaenan! belägna talrika oljebrännarna.

Alldeles mot hans förväntan lemnade detta försök ett glänsande
resultat, i det att den erhållna fotogenen visade sig i alla afseenden
öfverträffa den af de bästa utländska råmaterialier beredda.

På detta sätt uppstod i Surachani det första naftaraffinaderiet,
hvilket ännu i dag eger bestånd under firma »bakinska naftabolaget.»

Intill år 1873 tillhörde all naftajord kronan och utarrenderades
till fabrikanterna, dock på en mängd för dem besvärliga vilkor, hvilket
gjorde, att fabrikationen fortfarande bedrefs ytterst primitivt. Först
från den stund, då arrendesystemet upphäfdes (1 jan. 1873) och
jorden kunde blifva fabrikanternas egendom, tog fabrikationen fart. Bolag
och enskilda kapitalister slogo sig med ifver på naftaborrning. Snart
sprutade den första naftafontänen, kort derefter den andra. Naftan flöt
i strömmar och dess pris nedgick från 45 till 1 kopek pr pud.

Nu sköto fabrikerna upp som svampar ur jorden, och vid årets
•slut funnos öfver 100 stycken, bildande en särskild stad Tschorny
Go-rod eller svarta staden ungefär 4 verst öster om Baku.

Följande tabell gifver i runda tal ett begrepp om den oerhörda
öknitig naftaproduktionen ernått från år 1873 till år 1886.
Tillverkningen utgjorde:

år 1873...... 3,950,000 pud I år 1880...... 25,000,000 pud

» 1874...... 4,860,000 » » 1881...... 30,000,000 »

» 1875...... 5,800,000 » » 1882...... 42,000,000 »

» 1876...... 11,000,000 » » 1883...... 50,000,000 »

»1877....... 15,000,000 » I» 1884...... 70,000,000 »

» 1878...... 20,000,000 » I » 1885 ...... 100,000,000 »

» 1879...... 23,000,000 » |

Det område, från hvilket all denna nafta vunmts och fortfarande
upphemtas, är beläget 1/2 verst (= 1/2\m.) öster om byn Balachani och
innehåller på en areal af blott 10 qv.-kilometer omkring 375 borrhål.
Af dessa lemna dock blott hälften nafta, medan de öfriga dels äro
tömda, dels ej ännu färdiga.

Naftan förekommer öfver allt i Kaukasus i tertiärformationen. Man
antager, att den inneslutes i gångformiga kaviteter, belägna på olika
djup i jordens inre. Det minsta djup, på hvilket man träffat nafta, är
40 meter, och det största 252 meter; dock träffas den vanligen på djup,
vexlande mellan 65 och 130 meter.

Borrningen erbjuder i de omvexlande lagren af sand, sandsten,
lera och lerskiffer inga svårigheter. Den runda ihåliga eller den flata
borrmejseln är fästad antingen vid ett starkt hamptåg eller oftare vid
med hvarandra sammanskrufvade, ungefär 10 meter långa jernstänger,
hvilka höjas med ångkraft, derpå vridas omkring och åter sänkas. De,
vid borrningen bildade hålet beklädes med plåtrör, hvilka nedskjutas
deri. Så snart ett rör nedsatts, fastnitas dervid ett annat o. s. v., så
att rörbeklädnaden kommer att blifva sammanhängande.

Rören fastna snart nog genom jordens påtryckning, då i de förra
rören sådana med mindre diameter måste skjutas ned, och så allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1889/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free