Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3 och 4 - Manganoxalat, ett nytt siccativ (Referat) - Notiser - Raoults metod använd att pröfva natursmör på inblandning af främmande fett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wy;?^ ^^wi
TQggfl®^
62
Mangaiioxalat, ett nytt siccativ.
(Efter Bayr. Ind. u. Gew. Bett, 1889, 5.)
Manganoxalat, som hittills saknat användning^ tekniken, har visat
sig med fördel kunna användas som siccativ, d.V s. som medel att
påskynda oljors torkande. Saltet framställes bäst genom att behandla
jern- och kalkfritt m&ngankarbonat i fuktigt tillstånd med oxalsyra,,
tills kolsyreutvecklingén upphört. Fällningen tvättas med kalkfritt
vatten och bildar så framstäld ett hvitt eller svagt rosafärgadt pulver,
som under mikroskop visar sig kristalliniskt. Vid upphettning med en
olja till cirka 150° sönderdelas oxalatet fullständigt under utveckling
af kolsyra och koloxid^ så att endast manganoxidul qvarblifver i oljan,,
hvilken reaktion gör saltet särdeles användbart att göra oljor torkande.
De ämnen, som hittills, för detta ändamål användts, hafva alla varit
behäftade med någon j olägenhet. De vigtigaste af dylika ämnen och
dem åtföljande ölägenheter äro:
Blyoæid. Oljorna j blifva af bildad blytvål väl torkande, nien för
vissa fernissor för spröjda; äfven svärtas hvita färger genom siccativets.
blyhalt af vätesvaflehal[tiga gaser. ,
Blyacetat Till de vid blyoxiden nämnda olägenheterna kommer
den, att oljorna starkt färgas.
Mangansuperoæid. \ Nästan ingen mangan går i lösning och oljans,
torkande förmåga synes mera bero på lång kokningstid än på
siccativ-tillsatsen.
Mangansulfot. Saltet erfordrar stark upphettning för att
sönderdelas. Den frigjorda Svafvelsyran inverkar menligt på oljans qvalitet.
Mangannitrat. Kujnde till följd af salpetersyrans och dess
derivaters häftiga inverkan pjå oljorna ej finna någon allmännare användning..
Manganborat. Haij hittills gifvit de bästa resultaten; saltet
sönderdelas lätt och basen jreagerar väl, men borsyran qvarblifver alltid i
oljan. ;
Manganacetat. Ger äfven goda resultat med hänsyn till torkningen,,
men oljan färgas brun af vid ättiksyrans sönderdelning uppkommande
tjärartade produkter.
Mänganoæalatet hai! ingen af alla dessa olägenheter. Oljorna blifva
starkt torkande och näétan hvita. Vid kokning är 2 till 5 proc. oxalat
tillräckligt. Saltet utrjfves vid användningen väl med 1 a 2 gånger
sin vigt olja, hvilken blandning sedan utröres i resten af oljan.
Kokningen bör till en bölljan ske försigtigt, tills gasutvecklingen upphört,,
hvarefter upphettas sonj vanligt.
J. Ij.
Notiser.
Raoulfs metod invand för att pröfva natur smör på inblandning" af
främmande fett. Smörfett, som framförallt är karakteriseradt genom en
betydande halt af glycer^der utaf fettsyror med låg molekylarvigt, pröfvas
såsom bekant på renhej; genom en qvantitativ bestämning antingen af de
4^M4i4a*i !-•%■*
.5" ._.v s \<j. t ^éÅt^^m~UU^*,’
rUCM i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
