Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6 - Om gödsling med kalisalter och fosfat för kulturväxter enligt Schultz-Lupitz (Referat af Nilson, L. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 |
kolsyran i obegränsad qiängd; men hvad qväfvet angår, så delar
atmosferen med sig åt vegetationen af sitt outtömliga förråd derpå blott
under en viss bestämd förutsättning, nämligen att baljväxter lida
hunger efter qväfve. Endast och allenast qväfvehungriga baljväxter förmå
hemta sitt qväfve ur luftens aldrig sinande källa; alla andra
kulturväxter sakna denna förmåga och kunna för sin näring endast förbruka
de qväfveföreningar, som förekomma i marken eller tillföras henne
med gödslingen. Vår uppgift ligger då klar och kan i korthet affattas
i följande punkter:
l:o. Leguminoser eller qväfvesam lan de växter odlas så, att de
hungra efter qväfve; under sådana förhållanden upptaga och
förarbeta de luftens fina qväfve i största möjliga mängd, och detta
eger rum, så snart de rikligen förses med kali och fosforsyra.
2:o. Bland baljväxterna odlas sådana, som egna sig att nedplöjas i
jorden såsom s. k. gröngödsling, ur hvilkens
förmultningsprodukter de qväfvetäran de växter, som efter dem odlas, kunna göra
sig till godo det ur luften insamlade, i organisk substans omsatta
och till sist i njutbar form öfvergängna bundna qväfvet. Är
det otillräckligt för deras fulla utveckling, måste derutöfver gifvas
dem chilisalpeter, ammoniaksalter etc. och på det att de
qväfve-tärande växterna så fullständigt som möjligt måtte kunna
förarbeta det dem i jörden erbjudna qväfveförrådet, måste de, likaväl
som de qväfvesamlande baljväxterna, förses med kali och
fosforsyra i för ändamålet tillfyllestgörande qvantiteter.
3:o. Det så insamlade förrådet af bundet qväfve måste, så vidt möjligt
är, både i stallspillningen och i jorden skyddas för sådana
processer, genom hvilka fritt qväfve kan återbildas eller förlust af
lösliga qväfveföreningar uppstå. Den förra omsättningen
förekommes genom användning af magnesiahaltigt kausalt och sura
fosfat såsom inströrnedel i stallspillningen *) och den senare genom
odling och nedplöjning i jorden af växter, passande till
gröngödsling, eventuelt under tillförsel af kali och fosforsyra.
4:o. Jorden måste försättas med kalk, för så vidt hon är fattig derpå,
och till sådan mängd, att kalit och fosforsyran, som man tillfört,
må kunna utöfva full och obehindrad verkan.
Härmed äro de hufvudsatser angifna, som följa ur den af Schultz
angifna principen, och mån finner, huru enkel, klar och åskådlig
grunden för gödslingens anbringande på detta sätt ställer sig, och huruledes
alla dermed sammanhängande frågor helt otvunget låta ordna sig under
synpunkten af en rationel hushållning med qväfvet.
Prof. P. Wagner, spm gjort till sin uppgift att bearbeta och
utbilda gödselläran ur denna synpunkt, sysselsätter sig på grund af egna
kulturförsök i ett nyss utgifvet arbete2) med någraaf Schultz uppställda
satser, som företrädesvis afse kaligödsling för kulturväxterna. Han
fäster uppmärksamheten derpå, att man gifver än den ena, än den
andra växten klorkalium, svafvelsyradt kali eller kainit utan att veta
*) Se härom: L. F. Nilson: anförande i K. Landtbr. Akad. den 19 mars 1888.
2) Zur Kali-Phosphat-Düngung naoh Schultz-Lupitz. Darmstadt 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
