Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
tiken. Särskildt hafva qvantitativa bestämningar i denna riktning varit
lika fåtaliga, som de äro vigtiga. H. Tauss i Graz har gjort sig en
otvifvelaktigt ganska betydlig möda för att fylla den lucka, som i
ofvanberörde hänseende fins i vårt vetande. Resultatet af sina försök har
han lagt ned i två utförliga uppsatser, publicerade i Binqlers Journal
bd. 273,276 och 276,4ii.
Det är en omständighet, som gör, att de uppgifter Tauss hittills
meddelat nu ej hafva fullt lika stort praktiskt värde som om de varit
kända förut. Under de senaste åren har nämligen inom denna
fabrikation — tillverkning af natroncellulosa — i all tysthet genomförts en
stor förändring i afsigt att spara på det dyra alkalit. Det är den
bekanta Danska sulfatmetoden, jag syftar på. Denna metod har äfven
den haft sin föregångare. Der österreichische Verein für chemische und
?netallurgische Produktion in Aussig hade erhållit patent på ett sätt att
utlösa de inkrusterande ämnena i veden genom kokning vid högre
tryck och temperatur med en lösning af svafvelnatrium, som dervid
skulle hafva samma verkan som natronlut. Den tanken låg då nära
tillhands att, i stället för att använda svafvelnatrium, som vanligt koka
med natronlut, men sedan ersätta det alkali, som vid fabrikationen
alltid förloras, med natriumsulfat. Detta blandas in i den från den
färdigkokta trämassan affcappade och af organiska ämnen uppfylda luten
(»svartluten»), dä vid kalcineringen af den intorkade luten sulfatet reduceras
till svafvelnatrium. Genom behandling med kalk på vanligt sätt
regenereras slutligen en lut (»hvitlut»), som jemte natronhydrat innehåller
Kokning med vatten.
Kok- Cellulosa. Lös ved (gran). Hård red (bok).
Tryck . ,.,
/ nmgstid, I
atm. ,. ö ’–––––––––––––––––––––■–––––––––––––––––––––––––––––––––––— i
timmar, i
Löstes. Socker. Löstes. Socker. Löstes. Socker.
______________________________________________j___________________________ "_______________i________________________________________________________J_______________________________________________________
|
1 3 spår spår 1.180 1.175 3.80 1.565 j
— 6 d:o d:o — — 6.00 2.265 j
— 9 d:o d:o — — . 7.25 2.365 i
5 3 0.740 0.105 15.40 8.00 21.60 9.85
— 6 1.140 0.118 18.47 9.00 25.60 11.04
— 9 1.385 0.124 19.18 9.08 26.85 [ 11.19
10 " 3 9.44 3.94 11.78 3.40 13.68 4.24
— 6 13.28 5.39 14.90 4.25 17.80 j 5.io I
— 9 13.48 5.49 16.10 — 18.41 i 5.31 I
20 3 — *) — ~ — 3.336 i 1.408 I
*) Cellulosan var alldeles förändrad, geléartad och. efter torkning bildande en hård,
pulvriserbar produkt med en sammansättning påminnande om hydrocellulosas. Bokträ visade
ej samma omvandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
