Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
fällningarna med alkohol merändels äro mycket ymnigare ur de förra
än ur de senare. Fällningarna äro för öfrigt oftast större ju lägre
temperaturen varit vid kokningen.
I praktiken användes som bekant både högre temperatur eller
motsvarande tryck (inemot 10at) och starkare lut (upptill 22° B motsvarande
15—16 proc. NaOH) vid framställning af natroncellulosa. Om än detta
kan anses nödvändigt för att möjligast hastigt erhålla en duglig, lucker
massa, så kan dock ej nekas, att derigenom också ej så litet cellulosa
går förlärad, hvilket tydligen framgår af de siffror, som Tauss meddelat.
Kokningstiden, spelar ingen synnerligen vigtig roll. Den kan vid samma
fabrik variera från 1 timme och derunder upp till 3 och ändå mera.
Om i förra fallet något starkare lut användes fås en ungefär lika god
massa, ehuru utbytet måhända blir mindre.
K. E. P.
Kort redogörelse för sättet att bestämma
antalet bakterier i vatten.
Meddelande i Kemistsamfundet af Klas Sondén.
Den kemist, som något sysselsatt sig med vattenanalys, vet väl7
hurusom bedömandet af ett vattens duglighet till dryck med ledning af
en utförd undersökning är ett sammanjemkande af flere eller färre
sannolikheter.
Stundom blifva sannolikheterna ytterst antagliga, dock sällan till
den grad, att resultaten kunna framställas i form af bevisade sanningar.
Men ju flere bestämningar, som äro utförda, desto flere grunder
finnas ock för möjliga slutledningar, och desto riktigare böra dessa
blifva.
Af denna grund hafva som bekant utvecklat sig en mångfald
kemiska metoder, vetenskapliga och empiriska, finare och gröfre,
hvarigenom t. o. m. de minsta spår af ingående ämnen kunna i vattnet
bestämmas, men hvilka dock strängt taget samt och synnerligen lemna den
frågan obesvarad: är vattnet helsovådligt eller ej ? Då det icke är de
kemiska beståndsdelarne i vattnet (åtminstone icke de, hvilka vid den
allmänna, vanliga vattenanalysen pläga uppsökas och bestämmas), hvilka
anses förorsaka ett vattens farlighet, så ligger det tydligen i sakens
natur, att det måste vara en annan undersökning än den kemiska, som
skulle kunna gifva ett definitivt svar på den nyss framställda frågan; om
öfverhufvud ett dylikt svar står att finna.
Den undersökning, hvilken man dervid närmast har att tänka på,
är den bakteriologiska. Man anser nemligen för så godt som bevisadt,
att närvaron af mikroorganismer, nemligen det slag af dem, hvilka
kallas patogena bakterier, är orsaken till ett vattens helsovådlighet, der
sådan har kunnat påvisas.
Är derföre frånvaron af dessa mikroorganismer bevisad, så måste
vattnet anses oskadligt; och idealet för en vattenundersökning skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
