Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Med afseende härpå bör kontrollanten genom lämpliga reaktioner
förvissa sig, att den sprit som skall denatureras, icke förut håller
denatu-reringsmedel.
Det allmänna denatureringsmedlet, som i Tyskland och Österrike
består af en blandning af träsprit och pyridin till sådan mängd, att
1 del träsprit och %-del pyridin inblandas i 100 delar sprit af 50 %
styrka och i Sverige visserligen af samma ämnen ehuru till sådan mängd,
att 1 del träsprit och 3/10-delar pyridin skola tillsättas till 100 delar
sprit af 50 % (i Sverige har man med afsigt tagit en smula mera
pyridin, för att göra denatureringen så mycket kraftigare), det har i
Schweiz en helt annan sammansättning såväl qvalitativt som qvantitativt,
denatureringsmedlet består nemligen der af 50 delar tjärolja, 30 delar
pyridinbaser och 20 delar alkohol, och af denna blandning tillsättes
Y2 del på 100 delar sprit af 50 %. I sammanhang härmed vill jag
påpeka, att i Sverige enligt lag och författningar sprit alltid beräknas
efter s. k. normalstyrka eller 50 vol.% alkoholhalt, ett bruk, som är ganska
olämpligt och hvarken öfverensstämmer med praktiska lifvets eller
vetenskapens fordran; det var en lång följd af år påbjudet, att bränvin skulle
vara minst 46%, hvilket således då hade bort fixeras såsom normalstyrka,
men allra bäst vore naturligen, att bränvin och sprit vid alla
beräkningar reduceras till 100 % e^er absolut alkohol, hvilket också, såvidt
jag kunnat finna, är bruket i de flesta länder. Såsom en
egendomlighet för Schweiz vill jag nämna, att det allmänna
denatureringsmedlet der icke är bestämdt genom någon författning utan blott beror
på alkoholförvaltningens föreskrifter, samt då och då afsigtligen undergår
små förändringar, för att bättre motverka renatureringsförsök. I Schweiz
har man dessutom mycket ansträngt sig med att finna ett ämne, som
vore så fastkedjadt vid alkohol, att det kunde upptäckas äfven efter
destillation, och som kunde påvisas medelst en lätt och skarp reaktion,
och man har på allra sista tiden trott sig finna ett sådant i furfurol,
men som bekant utgör furfurol en förorening i vanlig råsprit, hvilket
förringar dess användbarhet för det åsyftade ändamålet.
Huru nu än det allmänna denatureringsmedlet blifvit sammansatt,
har man öfverallt tänkt sig, att den dermed denaturerade spriten skulle få
sin förnämsta användning till brännsprit, d. v. s. att den skulle komma
att konkurrera förnämligast med gasolja och fotogen, såvidt dessa
användas till kokning, ty med kokgas torde en täflan knappt kunna komma
ifråga på de ställen, der man har tillgång till gas, så mycket dyrare
än gas kommer spriten i alla händelser att stå, om också priset på
sprit nedsättes till blotta produktionskostnaden. För att se huru
priset på denaturerad sprit kommer att ställa sig, behöfva vi blott utgå
från nuvarande börspris på sprit, hvilket sprungit upp till omkring 80
öre pr liter 50%-tig inklusive skatt 50 öre: vid denaturering återlemnas
47 öre af skatten, men dertill kommer afgiften för denatureringsmedlet
omkring 2 öre pr liter, en liter 50%-% denaturerad sprit skulle alltså
kosta 33 + 2 = 35 öre; men till brännsprit kommer naturligen att
användas vida starkare sprit, 92—95%-tig, hvars pris således skulle blifva
65 a 70 öre pr liter; i verkligheten och sedan alla mellanhänder fått
sin beskärda handelsvinst, som det heter, torde priset blifva högre, minst
75 öre. Fotogen kostar deremot blott 18 öre; priset för denaturerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
