Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
dels ur fröet och dels ur dem gifven näringslösning, och Paul Wagner
likaså, att man i vanlig jord genom qväfvetillförsel väl kan åstadkomma
en skördestegring hos andra växter, men ingalunda hos leguminoser.
Af dessa och dylika iakttagelser syntes det nu mer än sannolikt,
att baljväxterna ändå nära sig på bekostnad af luftens fria qväfve. Snart
nog följde också en rad af märkliga upptäckter, som skulle sätta detta
utom hvarje tvifvel. Hellriegel, som vid kemiska försöksstationen i
Bernburg lyckades uppdrifva ärtväxter till normal utveckling, utan att
de egde tillgång till annat qväfve än det, som förefanns i deras frön
och i fritt tillstånd i den luft, som omgaf försöksplantorna, iakttog
tilllika, att qväfve icke assimilerades, så snart plantan fick växa i en
steriliserad eller glödgad jordmån, det är under samma förhållanden,
som rådde vid Bousingaults förut omnämnda försök. Försatte han
deremot det steriliserade kulturmediet med en ringa mängd vattenextrakt
af någon fruktbar jordmån, helst en sådan som förut burit samma
växtart, så utvecklade sig plantorna normalt utan hvarje tillskott af
qväfveföreningar. Men om jordextraktet steriliserades, innan det användes
vid försöken, så blef det utan den minsta verkan, så att försöksplantorna
snart förgingos. Jordextraktet hade följaktligen tillfört försöksväxterna
någon organism, som vid deras utveckling spelade en väsentlig rol, och
af den iakttagelsen, att rötterna hos baljväxter, som utvecklade sig
under inflytelsen af det oförändrade jordextraktet, hade att uppvisa
talrika ansvällningar eller knölar af samma beskaffenhet, som man i
naturen hos dem återfinner, och att dessa bildningar till storlek och antal
syntes stå i ett bestämdt förhållande till baljväxternas utveckling och
frodighet, medan inga dylika knölar utvecklades, så snart jordextraktet
steriliserades, syntes det Hellriegel uppenbart, att dessa för
legumino-serna så egendomliga rotbildningar för assimilationen af det fria qväfvet
äro af väsentlig betydelse. I dem hade man utan tvifvel att söka den
mikroorganism eller bakterie, som förmedlade qväfvets upptagande och
möjliggjorde deras fortkomst utan hvarje qväfvetillgång i jorden. På
grund af sina försök antog han tillika, att dessa rotbildningar äro
förorsakade af en för hvarje baljväxt egendomlig bakterie, som utifrån
invandrar i hennes rötter.
Att sådana rotknölar så godt som regelbundet förekomma inom
hela växtgruppen och för densamma äro karakteristiska, kände man väl
af gammalt, men hade likväl först på senare åren gjort dem till
föremål för mera genomgående studier. De resultat, som dessa forskningar
till en början gåfvo, voro hvarandra i mångt och mycket så motsägande,
att man ur dem omöjligen kunde draga någon slutsats med afseende
på ifrågavarande bildningars uppkomstsätt, byggnad och betydelse för
leguminoserna, I anledning af Hellriegels upptäckt blefvo de
emellertid föremål för så mycket ifrigare forskningar i anatomisk-morfologisk
riktning och genom dem bekräftades innan kort de åsigter, han uttalat.
Sedan Schindler först yttrat den förmodan, att rotknölarne voro att
betrakta som symbiontiska bildningar mellan baljväxter och en i jorden
förekommande mikroorganism, visade nämligen Marshall Ward, att de
uppstå genom en af prof. Erikssoyi redan 1874 antydd infektion utifrån
och att de förorsakas af en bakterie, som intränger i växten genom
rothåren. Vidare lyckades Beyerinck renodla bakterier från flera legu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
