Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Schwefelsäurekämmern)) (Chem. Ind. 84, 5) samt SoreVs iakttagelser öfver
kammargasernas ten sions- och temperaturförhållanden (Zeitschr. f. ang.
Chem. 1889, h. 10) och flere serier smärre arbeten af Lunge publicerade
förnämligast i Dingler’s Journal och Zeitschrift fiir angewandte Chemie
(jfr. ock Tekn. Tidskr. 1890, 215). Äfven i Sverige hafva åtskilliga
arbeten på det ifrågavarande området utförts, hvarom se F. L. Ekman:
»Bidrag till kännedomen af nitrosylsvafvelsyran» (K. Yet.-Akad. förh.
1881 n:r 5) och »Undersalpetersyrans absorbarhet i Gay-Lussac-tornet»
(K. Yet.-Akad. förh. 1883 n:r 6) samt J. Landin: »Om förlusten af nitrösa
gaser inom svafvelsyrefabrikationen» (Tekn. Tidskr. 1886, eo äfvensom
1883, ui och 170).
Forskningen på detta vigtiga område fortgår emellertid alltjemt,
och vilja vi här i korthet referera det hufvudsakligaste af tvenne
nyligen publicerade afhandlingar öfver undersökningar af reaktionen i
kamrarna af A. Retter (Zeitschr. f. ang. Chem. 1891,4) och tensionen af
Salpetersyrlighet i nitrös svafvelsyra af G. Ljimge (Zeitschr. f. ang. Chem.
1891, 37) samt redogöra för en ny metod för svafvelsyras koncentrering.
Retters försök utfördes vid de anglo-continentala guanoverkens i
Hamburg svafvelsyrefabriker. Dessa fabriker arbeta på 4 system, två
med en och två med tvenne kammare och i alla systemen såväl Glower’s
som Gay-Lussac’s torn. Det är bekant, att storleken af den erforderliga
kammarvolymen pr qvantitet producerad svafvelsyra (eller brändt
svafvel) ställer sig vida fördelaktigare vid en kammarvolym delad på flere
kammare än vid en enda. Några arbeten öfver orsakerna härtill,
reaktionsförhållandena uti de olika systemen etc. hafva emellertid ej varit
kända eller publicerade, hvadan ändamålet med Retter s nyssnämnda
undersökningar öfver gasernas sammansättning och temperaturer i de
olika systemen närmast var att utreda denna fråga.
Prof af kammargaserna togos samtidigt på de skilda ställena af
systemen och leddes genom absorbtionsrör med natronlut (för
bestämning af svafvel- och Salpetersyrlighet) och titrerad chamæleonlösning
(för bestämmande af qväfoxiden). Svafvelsyrligheten bestämdes som
svafvelsyra med klorbarium efter föregående oxidering med brom, och
salpetersyrligheten ofverfördes enligt Harcourfs förfarande med zink
och jern till ammoniak, som bestämdes förmedels absorbtion i
titrerad syra.
Talrika prof bevisade fullkomligt under-salpetersyrans totala
frånvaro i systemets alla delar vid normal gång, sålunda bekräftande till
fullo de resultat, hvartill ingeniör A. Atterberg och förf, kommo vid
analyser af kammargaserna vid Gäddvikens svafvelsyrefabrik (Tekn.
Tidskr. 1886, e>3 och 6i) äfvensom Lunge och Naeff vid analyser af
kammargaserna i Uetikons (vid Zurich) svafvelsyrefabrik (Chem. Ind.
84, 5). Vid dessa Retters prof leddes kammargasen genom tvenne
samgrenade system af absorpstionsrör, ett med natronlut och ett med
koncentrerad svafvelsyra. Skillnaden mellan totalhalten qväfve, som
bestämdes i nitrometern, och det i form af Salpetersyrlighet förekommande,
som med konc. svafvelsyra ger nitrosylsvafvelsyra, och hvilket
bestämdes medels chamæleontitrering, utgör tydligen det i form af
N204 förekommande. Resultatet blef, i såväl en- som
tvåkammare-systemet, som sagdt, att N2 Ö4 städse vid normal gång var frånvarande
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
