Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
dig vätska, sköljning med vatten och neutralisering med soda eller i många
fall först med soda, och derpå ett kokande tvålbad. Att närmare redogöra
för gången af de enskilda försöken såväl med denna beta som med de
följande skulle göra denna afhandling allt för lång; jag inskränker mig
derför att här meddela resultaten och de slutsatser, jag dragit af desamma.
Det visade sig, att tiden, under hvilken silket var i beröring med
tennchloridbadet, icke hade något inflytande, förutsatt att tråden var
fullt genomdränkt af lösningen, hvilket efter 1, högst 2 timmar var
fallet. Vidare kunde jag på intet sätt påvisa, att silket redan i badet
upptog någon olöslig tennförening, utan fann, att detta skedde först
vid sköljningen, och att sättet, på hvilket denna utfördes, hade det allra
största inflytande på den mängd tenn, som silket fixerade. Genom en
betningsserie, bestående af behandling i tennchloridbadet (30° Be),
tvättning och neutralisering upptog silket i genomsnitt 9,6 %
tennoxid-hydrat af sin vigt som råsilke, genom hvarje följande serie lika mycket
eller något mera. Detta talar starkt emot en kemisk bindning, ty i
så fall borde väl silket icke genom 2:ne behandlingar i badet som
varade i 2 timmar hvardera, upptaga dubbelt så mycket som genom en
behandling under 12 timmars tid, men så var fallet. Analys å badet
före och. efter hvarje behandling visade, att detsamma väl förlorat något
{omkring 1,5 %) i styrka, men att dess sammansättning icke hade
ändrats. Hade t. ex. tenn oxid eller oxichlorid upptagits, hade det bort
blifva surare. Det afgaf således endast tennchloridlösning till silket,
och, såsom jag snart fann, icke såsom vid silket fastbunden, utan i
mycket svagt bad af samma lösning löslig.
När fixeras då den olösliga tennföreningen på silket? Yid
sköljningen, då tennchlorid sönderdelas och en del-af den bildade oxichloriden
fixeras på tråden, en del stannar som fällning i lösningen. Det visade
sig också, att mängden, som fixerades, helt och hållet berodde på det
sätt, hvarpå sköljningen utfördes. Största vigttillökningen erhölls genom
sköljning å de vanliga, för detta ändamål i praktiken alltid använda
tvättmaskinerna. Dessa utgöras af roterande porslincylindrar på hvilka
silkesdockorna upphängas, och genom hvilkas ihåliga axel vatten från
€n högre liggande cistern inströmmar för att genom otaliga små hål
utströmma på silket, som på så sätt inom några sekunder är
rentvät-tadt. Genom tvättning i vanligt vattenbad erhölls konstant en mindre
vigtstillökning. Jag förklarar detta sålunda: Tennchloriden, som vid
tillräcklig utspädning med vatten bildar olöslig oxichlorid och fri
saltsyra, afger vid tvättning å maskinen mera oxichlorid åt tråden,
emedan sönderdelningen sker så hastigt och i rinnande vatten. Tid
sköljning i ett stillastående vattenbad deremot skedde väl i första
ögonblicket en sådan spaltning, men det härigenom saltsyrehaltiga och
derför till framkallande af vidare spaltning odugliga vattnet ersattes ej
genast, såsom nyss var fallet, af friskt vatten, utan det fick tid att
mekaniskt utlösa en del tennchlorid, som väl sedan sönderdelades i
badet, men icke kom silket till godo. Följande experiment bekräftade
denna åsigt. Om silket behandlades först på ett starkt bad, 30° B,
och så en del deraf sköljdes genast, medan en annan del stäldes pä
ett svagare bad af samma lösning (5° B starkt) och först derefter
sköljdes, visade det sig, att det direkt sköljda profvet höll mer än dub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
