Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
fallet kommer större delen af det bildade färglacket icke att fixeras å
tråden, utan stannar som fällning i badet, och det af tråden på så vis
upptagna är betydligt lösare fixeradt (färgar af, som man säger) och
är på alla vis mera oäkta. Huru skulle allt detta vara möjligt, om det
vore en kemisk förening, som inginges mellan tråd och färglack?
Exempel på, huru en beta kunde binda en annan beta såväl
kemiskt som mekaniskt, hafva vi i de anförda försöken med tenn och
jernbeta. T. ex. då tennoxidhydrat fixerade jernoxidhydrat, var detta
en rent mekanisk operation; då deremot det senare medels saltsyra och
ferrocyankalium öfverfördes till berlinerblått, en kemisk, men tråden
sjelf visade i intetdera fallet tecken till någon kemisk verksamhet.
Men äro då dessa textilämnen, fibroin, keratin och cellulosa så
indifferenta, att de äro alldeles oemottagliga för kemisk inverkan? Detta
är ingalunda min åsigt, tvärtom kan jag ånge en mängd fall, då
desamma varit kemiskt verksamma, men i alla dessa fall har jag iakttagit
en motsvarande förstöring af tråden, så att i samma mån dess
molekyler sönderdelats och ingått en kemisk förening, har tråden upphört
vara tråd, har förlorat sin förra sammanhållning (styrka) och form.
Helt visst inträffar det äfven vid färgning, att tråden kan vara mer eller
mindre kemiskt verksam; det torde mången färgare hafva erfarit, då
hans garn eller tyg under färgningen blifvit förstördt: förbrändt, som
man säger.
Jernoxidhydrat angriper t. ex. så småningom silke, och om en
större mängd deraf är utfäld på detsamma, blir det efter någon tids
förlopp alldeles förstördt, och faller slutligen sönder som pulver. År
jernet deremot öfverfördt till berlinerblått eller garfsyrad jernoxid, har
det ej mera en så förstörande inverkan. Ått jernoxidhydrat, s. k.
rostfläckar, hafva en förstörande inverkan på bomull och linne, torde mången
husmoder hafva erfarit.
Tennoxidhydrat, som enligt mina försök kan vara utfäldt på silke
ända till 80 % af dettas vigt, utan att angripa detsamma så länge
profven förvaras på ett mörkt ställe, förstör och liksom förbränner (brunskar)
silket mycket hastigt under ljusets och i synnerhet det direkta
solljusets inflytande. Jag gjorde för att konstatera denna iakttagelse
för omkring 2 år sedan ett större antal experimenter, och de i mörker
förvarade profven äro ännu i dag alldeles oangripna och starka, medan
andra, som en månads tid varit utsatta för solljusets inverkan, voro
alldeles förstörda. Prof, som en kortare tid utsatts för ljusets inverkan
och sedan dess förvarats i mörker, visade, att den af solljuset i dessa
fall endast påbörjade reaktionen under förvaringen i mörker icke
fortsattes. Detta hör nu ej till föreliggande fråga, men nämnes som ett
exempel på kemisk inverkan på tråden.
Dessa och äfven andra betmedel kunna alltså kemiskt inverka, men
denna inverkan får ej förekomma vid färgningen, och om den
förekommer är den icke någon hufvudfaktor dervid, utan torde lämpligast
undvikas. Men eger en sådan kemisk inverkan dock rum, kunna, enligt min
uppfattning af denna fråga, tvenne fall inträffa: den bildade kemiska
föreningen är i vatten löslig och löses alltså, eller är den olöslig, i
hvilket fall den attraheras och bindes vid ännu icke angripna molekyler
ai textilämnet i fråga. I ett eller annat fall torde denna sålunda attra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
