Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
hvaraf således synes framgå, att vätesuperoxid skulle kunna direkt
uppkomma genom oxidation af torr eter.
Samma författare anse ock, att närvaron af vätesuperoxid i etern
är alldeles tillräcklig att förklara de dem bekanta fall af explosioner,
som omnämts af Schär, König och Picard (Chem. Centralbl. 1889, 4is).
Är det ej tillåtet att förklara fenomenet såsom en följd af den
inträdande koncentrationen af vätesuperoxiden och dennas derpå
försiggående häftiga sönderdelning, så utesluta ej Poleck och Thiimmels försök
antagandet af en förening med de explosiva egenskaper, som Berthelots
etylsuperoxid skall vara i besittning af. De hafva nämligen funnit, att
vätesuperoxid i sin ordning inverkar på eter till bildning af vinylalkohol
och syre enligt reaktionen
(CH3CH2)20 + 3H202 = 2CH2CHOH +4H20 + O,
hvadan således det frigjorda (ozonifierade?) syret kan oxidera en annan
qvantitet eter till etylsuperoxid eller någon liknande förening.
Alla forskare, som sysselsatt sig med ifrågavarande ämne, äro
således ense derutinnan, att genom inverkan af luft och solljus på ren,
torr eter syrerika föreningar kunna uppkomma. Olika meningar råda
endast derom, huruvida den direkt uppstående superoxiden är
vätesuperoxid såsom Poleck och T hummel i likhet med Schönbein och andra
äldre författare påstå, eller om i första hand bildas etylsuperoxid, som
sedan med vatten omsätter sig till vätesuperoxid, en förklaring, som
lemnats af Berthelot. Enligt mitt förmenande föreligger intet afgörande
bevis för den ena eller den andra åsigtens riktighet, -ty trots de
anmärkningar, som kunna framställas mot de af Berthelots försök, som
skola bevisa existensen af hans etylsuperoxid, så är det dock ganska
sannolikt, att de explosiva afdunstningsåterstoderna ur eter innehålla
någon egendomlig organisk substans, medan å andra sidan, efter hvad
jag kan finna, det ingalunda är bevisadt, att vätesuperoxid direkt
uppstår genom inverkan af syre på eter. Alla de af Poleck och T hummel
angifna reaktionsförsöken äro nämligen, efter hvad det vill synas, gjorda
vid närvaro af vatten, och enligt Berthelots uppgift skall etylsuperoxid
sönderdelades af detta. Föröfrigt äro de analytiska metoderna alltför
litet utarbetade för att man af reaktionerna skulle kunna draga några
bestämda slutsatser rörande den oxiderande kroppens natur.
Detta senare kan äfven anföras gent emot några af de slutsatser
som L. Legler trott sig kunna draga af sina undersökningar öfver de
produkter, som uppstå vid långsam förbränning af eter (Ber. cl. chem.
Ges. 14,602 16,i367 18,3343). Bland dessa oxidationsprodukter finnes
enligt Legler en egendomlig superoxid, som han gifver formeln
(0H2 0)6 03 3 aq och benämner hexaoximetylensuperoxid. Han är böjd
för att anse, att den syrerika förening, som ofta finnes i vanlig eter,
icke är annat än samma ämne, liksom han äfven håller före, att den af
Berthelot under namn af etylsuperoxid beskrifna substansen är identisk
med hexaoximetylensuperoxid. Egenskaperna hos denna förening,
sådana som Legler sjelf beskrifver dem, äro emellertid föga
öfverensstämmande med egenskaperna hos den häftigt exploderande föroreningen i
eter. Hexaoximetylensuperoxiden exploderar nämligen helt svagt vid
slag, något starkare vid upphettning, men i det hela är explosionen ej
synnerligen häftig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
