Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
kreaturstalg, »oxtalg»*), eller oblandad »fårtalg»**). Emellertid finné»
också i handeln blandad ox- och fårtalg samt äfven talg, som blifvit
försatt med benfett, affallsfett från ångkök och kaserner m. m., s. k.
»köks-fett», »dégras», samt äfven med svinister af sämre qvalitet, med hästfett o. s v.
Denna senare blandade talg, som till största delen kommer från
Nordamerika och kallas City-tallow, Western-tallow m. fl. namn, är vanligen af lösare
konsistens än förutnämnde sorter, d. v. s. den är fattigare på stearin, och
användes derföre mest till såpa och tvål, men icke till stearinfabrikation,
hvartill man naturligtvis söker så stearinhaltigt material som möjligt. Priset
är här vid lag dock i sista hand den bestämmande faktorn.
Den »talg», som under denna benämning förekommer i handeln, är icke
utsmält med någon omsorg, utsmältningen må hafva skett med eller utan
tillsats af vatten och svafvelsyra, ej heller i färskt tillstånd, hvarför den
har en härsken, rutten lukt och en vidrig smak. Den håller, enligt hvad
jag vid undersökning af en mängd olika prof funnit, vanligtvis 1—2 proc.
fria fettsyror (feta syror och oljsyra) och något vatten, grus mm.
Om deremot talgen har smälts i färskt tillstånd, utan tillsats af syra
och vid en temperatur ej öfverstigande 50°—60° C, så har den foga eller
ingen lukt och smak och kan förvaras i månader utan att härskna. Den
kallas då i handeln »premier jus» och användes som sådan uteslutande för
tillverkning af oleomargarin. »Oxtalg» är härför bäst, men »premier jus
af får» förekommer också i handeln; den noteras dock alltid lägre är
»premier jus af oxe», emedan premier jus af får har en specifik ehuru svag
smak och derföre ej gifver så god oleomargarin som premier jus af
nötkreatur.
Genom pressning af den vid c:a 30° C. eller derunder långsamt
stelnade premier jus’en får man en vid denna temperatur flytande del,
oleomargarin, och en fast del, presstalg. Oleomargarin är således i sjelfva
verket icke annat än talg, hvarur en del af stearinhalten aflägsnats.
Oleomargarinen förekommer i handeln dels oblandad, dels blandad med
svinister, med renad kokosolja, med de fastare fettarter, som
utkristalliserats ur växtoljor, s. k. »vegetale» m. m. Sålunda är ofta amerikansk
oleomargarin blandad. Endast de finare märkena äro obiand ad e***).
Allt efter som temperaturen och trycket vid pressningen varit högre
eller lägre fås en oleo, med större och mindre stearinhalt, d. v. s. större
eller mindre hårdhet. De amerikanska oleosorterna äro i regeln lösare,
d. v. s. stearinfattigare, än de europeiska.
Kemiskt taget existerar, såsom af det förut sagda framgår, icke någon
*) Till största delen från Sydamerika.
**) Mest från Australien.
***) Oleomargarin går i handeln också under benämningarne »oleo» och »margarin» och
»margarine» såsom synes af förevisade priskuranter och bref från oleomargarin-mäklare i
Rotterdam, hufvudorten för handeln med amerikansk oleo och dit nästan hvarje
veckaskeppslaster med oleo och oljor anlända. I lagstiftningen deremot menar man numera
hos oss med »margarin» konstsmör; i Norge säger man fortfarande margarinsmör, i
Danmark, Tyskland, Frankrike och England betecknar man konstsmör med »margarine». I
österrikiska börsberättelser kallar man oleomargarin för »margarin». I Tyskland skiljer
man mellan »margarin», hvarmed menas oleomargarin, och »margarine», hvarmed förstås
konstsmör. I tyska margarinlagen, »Deutsche Reichsgesetze betreffend I. den Verkehr
mit Kunstbutter (Margarine); ete», Verlag von August Helmich, sid. 8, heter det t. ex.
»— — — Kunstbutter, »Margarine» ist hergestellt aus Margarin —- — —.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
