Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
I Bevillningsutskottets betänkande n:r 8, sid. 106, 1888 års riksdag,
yttrar nämligen utskottet »om oleomargarin (margarin), hvilken artikel ej
finnes upptagen i tulltaxan» — då nämligen — att »då utskottet beslutat
föreslå tull å konstgjordt smör, måste utskottet tillstyrka tull äfven å
margarin, eller det ur talg erhållna ämne, hvaraf det konstgjorda smöret
beredes». Yidare »har utskottet till förekommande af missförstånd och för
att tydligt utmärka, att med margarin afses något annat än det konstgjorda
smöret funnit etc.» Riksdagens beslut fattades, som synes af dess
protokoller, i öfverensstämmelse härmed, så att så väl »margarin» (= »det ur
talg erhållna ämne, hvaraf det konstgjorda smöret beredes» = oleomargarin)
som »margarinsmör tullbehandlas såsom smör».
Detta har naturligtvis varit bestämmande för Generaltullstyrelsen och
icke d:r Setterbergs förslag.
2) Hvilka egenskaper bör ett fett ega för att ingå
som material i konstsmör?
Professor Klason säger att »den högsta smältpunkt ett fett får ha, för
att utan tillsats af annat fett*J kunna användas till konstsmör, är alltså
högst kroppens egen temperatur» och han anser derföre för sin del, att en
smältpunkt af 35°, högst 37° bör bestämma gränsen mellan oleomargarin
och premier jus.
Således tror professor Klason som det synes, att oleomargarin, utan
tillsats af annat fett, användes till konstsmör.
Detta är oriktigt. Äfven vid beredandet af sådant af de lösa
amerikanska oleomargarinesorterna tillsattes olja, oaktadt de hafva lägre
smältpunkt än smörfettet (som är c:a 33° enligt ett par af mig utförda försök).**)
Smältpunktens betydelselöshet i förevarande fall framträder tydligt
genom detta faktum, att det lösare smörfettet har högre smältpunkt än
fettet ur vissa oleomargarinsorter, som ändock måste försättas med olja,
för att få nödig konsistens.
Vid användandet af hårdare oleomargarin ökas oljemängden derefter.
Konstsmör han derföre beredas och beredes öcksa af oleomargarin, som smältas
vid c:a 38° C.
Att sätta gränsen vid 37°, derför att denna temperatur är lika med
menniskokroppens, är således fullständigt obefogadt och godtyckligt.
Öfver 37° »finnes ingen annan gräns än godtyckets», säger professor
Klason.
Således ändå ett instämmande i min åsigt att den af d:r Setterberg
föreslagna och använda gränsen 38° är godtycklig, hvilket än ytterligare
bestyrkas af professor Klason, som ett par rader längre ned säger att »man
har redan i praktiken kommit derhän att premier jus pressas till endast
20 proc. återstod, i hvilket fall oleomargarinen*%%) har en smältpunkt af
c:a 38°».
*) Kurs. af A. L.
**) För jemförelse skull må anmärkas att fettet (blandning af oleomargarin och olja)
i Pellerin’s och O. Mönstedts konstsmör, hvilka anses som särdeles goda, smälter enligt
Bouis’ method vid resp. 31°,5, och 25°. Profven af mig inköpta i Köpenhamn.
***) Kurs. af A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
