Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
tillstå, att talrika försök att erhålla isomera kvaf vef öreningar af andra
typer misslyckats.
Den ofvan framstälda teorien är icke den enda, som uttänkts för
att förklara isomerien hos oximerna, men den synes vara alla andra
öfverlägsen. Emellertid fordras ännu noggranna och ihärdiga
undersökningar för att, om möjligt, finna stereoisomeri i de fall, dä teorien
kräfver den, men då den ännu icke iakttagits.
I sammanhang med ofvanstående bör omnämnas, att Le Bel lyckats
framställa optiskt aktiva föreningar af femvärdigt kväfve. Han har
nämligen genom inverkan af svampar på isobiitylpropyletylmetylammonium-*
klorid erhållit en vänstervridande lösning, hvilket förklaras så, att
svamparne förstört den högervridande modifikationen och kvarlemnat den
Tänstervridande (jfr uppsatsen om kolets stereokemi sid. 67). Den
ifrågavarande föreningen:
C4H9x CH3
C3H7^N<
C2H/ XC1
bör existera i åtminstone fyra isomera former.
Det ligger nära till hands att förmoda, det äfven andra flervärdiga
atomer än kolets och kväfvets kunna ge stereoisomera föreningar, men
några experimentella bevis härför finnas ännu icke.
Vätesvafleapparat med flere kranar.
Af Hjalmar Löndahl.
Då man önskar att fördela vätesvaflegas från en enda
utvecklingsapparat på flere kranar, förfar man som bekant i allmänhet så, att man
inleder gasen i en gasklocka öfver vatten. Vid användning pressas
gasen ut genom klockans tyngd, reglerad genom vigter. Det inses lätt
att en sådan gasklocka måste, om den skall motsvara en större
gasförbrukning, vara både stor och dyrbar. Emellertid torde detta problem
enklare kunna lösas. I en vanlig Kipps apparat kan utan svårighet
produceras gas för flere samtidiga gasinledningar, och trycket i apparaten
bör kunna drifva fram gasen likaväl genom ett afledningsrör som
genom flera.
Om det gäller att dela en lysgasström på flere gaslågor, så möta
som bekant inga svårigheter. Samma vore naturligtvis förhållandet, om
det blott gälde att samtidigt inleda Vätesvafla i flere tomma kärl från
samma gasutvecklingsapparat. Strömmen skulle helt enkelt kunna delas
genom förgrenade rör. ’Mera kompliceradt blir förhållandet, om det
gäller att leda de skilda från samma apparat härledande gasströmmarne
genom vätskor, som göra mera eller mindre stärkt motstånd mot gasens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
