Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Af dessa försök synes, att fettpelarens varierande inom dessa gränser
icke har något märkbart inflytande på smältpunkten, och kan jag ej förklara
de af ing. L. erhållna resultaten på annat sätt, än att han drifvit
upphettningen allt för hastigt. Den stora temperaturskillnad han för talg
erhållit mellan börjande och fullständig smältning, och hvilken tyckes växa
med rörens diameter, synes mig nämligen direkt häntyda på en för hastig
upphettning. Under det nämligen jag fått en skillnad i detta hänseende
på endast cirka en grad, har ing. L. i 3 mm. rör fått 3° O. och i 6 mm.
rör ända till 7° C. (sid. 78).
Yid en dylik undersökning måste man dock ihågkomma, att fett är en
dålig värmeledare och derför måste upphettas mycket långsamt, om det
genom hela sin massa skall meddelas en likformigt ökad temperatur, hvilket
naturligtvis är alldeles nödvändigt, om tillförlitliga resultat skola ernås.
Ing. L. börjar i punkt 1 af sitt svaromål att resonnera om något, som
han tror att jag tror, men låt oss snarast möjligt lemna ett dylikt
resonne-ment. Faktum är, att jag varit ålagd att yttra mig om varans förtullning
och derför måste försvara hvad jag i saken anfört, samt att Eiksdagen i
år *), sedan L:s uppsats redan var tryckt, beslutat att oleomargarin skall
förtullas som konstgjordt smör, hvilket den naturligtvis icke behöft göra
om saken förut varit klar.
Ing. L:s påstående sid. 79, att den öfver fettet varande vattenpelarens
höjd skulle inverka på resultaten, kan väl endast vara tillkommet af
förbiseende, då hvar och en väl vet, att talgs spec. vigt är densamma, om den
befinner sig på 1 eller 10 centimeters djup, och att det här endast är
skilnaden i talgens och vattnets spec. vigter, som gör, att den förra flyter på
det senare. Jag kan naturligtvis icke antaga, att ing. L. arbetat så
oförståndigt, att han uraktlåter att fylla fettröret med vatten och derigenom
utsätter profvet för det varierande trycket från en olika hög vattenpelare.
Ing. L:s försök sid. 91 att bortresonera det faktum, som framgår af hans
egna anförande, nämligen att tre kemister, han sjelf, jag och en annan
person, med Bouis metod fått resultat, som endast differera på 1,5° C, synes
mig nästan oförsigtigt, då talen kunna återfinnas i hans egen afhandling
och der hafva följande utseende på tabell Y.
1) Larsson ...... + 37,o° C. 2) Larsson ...... + 37° C.
Setterberg... + 38,5° C. Setterberg... + 37° C.
Alen ......... + 37,o° C. Alen ......... + 36° C.
Högsta differensen är här således 1,5° C. just som jag angifvit, och
jem-föres denna med de differenser, som vi erhållit med Dalicans metod så
finner man, att dessa senare varit än större. På 96 sidans sista rader
finnes 5 försök anförda, hvilka visa, att den af mig använda men af ing. L.
så klandrade Bouis metod äfven i hans hand kan gifva rätt brukbara
resultat, då han behöfver dessa för att söka bemöta en af mina anmärkningar.
Att Dalicans metod skulle uteslutande användas vid
talgundersök-ningar för Paris handelsbörs, söker ing. L. göra troligt, och jag hade ej
tänkt bestrida detta, men då jag i Presenii Tidskrift för i år, tredje haft.
sid. 329, sett en apparat beskrifven för smältpunktsbestämning för fett,
sådan den användes på handelsbörsens i Paris laboratorium, får ing. L.
*) Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10, godkändt 12—13 maj.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
