Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Några fabrikationssiffror från Tysklands
storindustri 1887 och senare år.
Af Ernst Larsson.
Då under senare åren möjligheten af en svensk sodaindustri blifvit
bragt under diskussion, så synas efterföljande faktiska sifferuppgifter
från ett annat land ega visst intresse, vare sig att nu siffrorna verka
uppmuntrande eller afskräckande för den inhemska företagsamheten.
Såsom arbetschef (Betriebs-Chemiker) vid några kemiska fabriker,
deribland Leblanc-sodafabriker, hade förf. under flera års tid tillfälle
att noga följa förbrukningen af råämnen etc. och att vid hvarje månads,
resp. års, slut uppgöra bokslut för de särskilda fabrikationerna.
De tal, som här äro sammanställda, utgöra medeltal från minst ett
år vid en normal produktion, hvars storlek i hvarje fall särskildt angifves.
Tabellens första kolumn visar mängden råämne i kilogram pr 100
kilogram färdig vara, den andra: priset i kronor pr 100 kilogram
råämne och den tredje: utgift i kronor pr 100 kilogram färdig vara.
De olika fabrikerna betecknas med A, B, C, ete, och betyder samma
bokstaf vid de olika artiklarna alltid samma fabrik.
I råämnenas pris ligger alltid transportkostnaden till fabriken
inberäknad. I utgiften för »ånga» inbegripes kolkostnad, löner för
ångpannornas skötsel och reparationer å desamma. »Arbetslönerna»
innefatta äfven förmannens lön, och »diverse omkostnader» tjenstemännens
löner samt andra utgifter för fabriken, men inga omkostnader, som röra
varans försäljning.
Banta och amortering å anläggningarne äro icke upptagna i
beräkningarne.
I. Svafvelsyra.
A) 50-gradig syra innehållande 62,5 proc. H2 S04.
Svafvelkisen vid A, B, C och D var Rio-Tinto-kis i stycken med
48 proc. S, vid E Pomaron stybbkis med 50 proc. S (i tabellen
omräknad till 48 proc). Det högre priset vid B och C har sin grund
hufvudsakligen i högre fraktkostnad (jernvägsfrakt och omlastning).
Den höga salpetersyreförbrukningen vid A, B, C och äfven vid D
har sin grund deri, att dessa fabriker voro gamla, hade dåliga Gay
Lussac-torn och saknade delvis Glover-torn. Äfven kunde icke alltid
absorptionssyran för Gay Lussac-tornen afkylas tillräckligt.
Olikheten i »ångkostnaden» förklaras till större delen genom
stenkolspriset. 100 kg. stenkol kostade vid A, C och D l,io kr., vid B 0,90
kr. och vid E 1,60 kr.
»Arbetslönen» för en vanlig arbetare var i medeltal vid A, B, C
och D l,9o kr. och vid E 2,40 kr. pr dag (a 10 arbetstimmar).
»Reparationerna» stå nästan i direkt proportion till fabrikens ålder;
A, B och C voro äldre fabriker, D dels gammal dels ny och E ny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
