Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
en aluminiumskifva, hvilken sedan försiktigt upphettas Öfver en gaslåga.
Selenöfverdraget blir då först hvitt, så grått och slutligen brunt. Om
man hettar för starkt, antändes selen och förbrinner (till selensyrlighet).
Yid belysning blir selenplattan negativ; elementets elektromotoriska
kraft uppgår till */4 Danieli. Detta element är ungefär lika känsligt
för alla ljussorter; det är känsligast för gult Jjus.
Fotoelektriska problem. Prof. Minchin afhandlar slutligen trenne
viktiga frågor, som skulle kunna lösas med tillhjelp af fotoelektriska
element. Den första uppgiften vore att använda dem till en exakt
foto-meter; man skulle då mäta ljusets styrka genom den af detsamma
uppväckta elektromotoriska kraftens storlek; ljusstyrkan är proportionel mot
kvadraten på den elektromotoriska kraften. Härvid borde
selenalumi-niumelement, som synas absorbera alla ljussorter, kunna användas. Den
andra uppgiften vore den redan omnämnda, konstruktionen’ af en
tele-fotograf hvilken föranledde prof. Minchin till dessa undersökningar.
Den tredje och utan tvifvel intressantaste uppgiften är omsättande
af solstrålarnes energi i nyttigt arbete. Denna fråga är teoretiskt taget
löst genom dessa undersökningar, ty den i dessa element erhållna
elektriska strömmen kan ju sedan på mångfaldigt sätt användas.
Tillverkning af pressjäst ur melass0).
Referat ur Zeitschrift .für Spiritusindustrie, XVI. 70.
G. Francke och O. E. Nycander (svensk) hafva i Tyskland erhållit
patent på en metod härför. Ehuru många försök gjorts att begagna
melass för pressjästberedning, har man dock hittills aldrig vunnit ett
ekonomiskt fördelaktigt resultat, beroende dels på melassens högre värde,
sålänge ännu råmaterialskatten på betor egde bestånd i Tyskland, dels
derpå att jäst, som blifvit beredd med tillhjelp af melass, fick en
obehaglig lukt och färg. Nu har emellertid melassen blifvit betydligt
billigare, sedan den icke längre med fördel kan användas till
sockerextraktion och äfven det låga bränvinspriset satt en gräns för dess
användning till bränvinsbränning. Genom här ifrågavarande förfaringssätt
säges den tekniska sidan vara på ett tillfredsställande sätt löst,
hvarigenom hvitbetssockerfabrikerna måhända fått en lönande användning för
sin melass. Förfarandet grundar sig på den iakttagelsen, att melass
under passande omständigheter kan blekas och göras luktfri medelst
mjölksyra. Först neutraliseras den utspädda melassen med klorväte- eller
svafvelsyra, uppvärmes derefter med ånga och försättes med
protein-haltig jästnäring såsom maltgroddar, lupiner, rågkli o. d., hvarefter
mjölksyra vid + 50° C. får inverka derpå. Den behöfliga mängden
mjölksyra är obetydlig och vexlande med melassens beskaffenhet. Man kan
sjelf genom beredning af en mjölksur mäsk skaffa sig den nödiga
mjölksyran; melassmäsken blandas då med den mjölksura vätskan eller i
♦) Patentansökan härom inlemnades på Kgl. Patentbyrån den 8 Oktober 1892 under
diariinumret 783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
