- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / V. årg. /
44

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

förut af enskilda vetenskapsmän blifvit framstälda, hafva ock till fullo
ådagalagt, huru svårt det är att tillfredsställa alla de stridiga, ofta rent
personliga tycken, som här göra sig gällande, och hvilka än sätta
välljudet, än kortheten, än åskådligheten o. s. v. främst bland fordringarna
på en antaglig benämning.

Då det emellertid icke lärer kunna betviflas, att den kemiska
nomenklaturens utveckling under den närmaste framtiden kommer att
röna ett starkt inflytande af kongressens beslut, och då kemiska
handböcker af så framstående rang och så allmän spridning som t. ex.
Wurtz’ dictionnaire (suppl.) och Beilsteins Handbuch der organischen
Chemie faktiskt redan börjat tillämpa det nya beteckningssättet, torde
en kortfattad framställning af detsamma i en svensk facktidskrift icke
få anses alldeles öfverflödig, äfven om tidskriftens begränsade utrymme
endast medgifver en redogörelse för de vigtigaste bland de vidtagna
förändringarna.

Det första ärendet, som förelåg till kongressens afgörande, synes
hafva blifvit föremål för en icke ringa meningsskiljaktighet. Det gälde
att bestämma naturen och räckvidden af den blifvande reformen.
Pariserkomitén förfäktade härvid den uppfattningen, att — i fullkomlig
likhet med hvad hittills varit fallet — en och samma förening
fortfarande skulle kunna betecknas med olika namn, allt efter som dess
funktion uppfattades från den ena eller andra synpunkten. Så har ju
t. ex. föreningen HON benämts än formonitril, än cyanvätesyra, allt
efter som man velat framhålla dess analogi med acetonitrilen eller med
klorvätesyran. Detta tillvägagående har, menar Pariserkomitén, visat
sig medföra stora fördelar, icke minst vid undervisningen. Den nya
nomenklaturen borde derför icke heller fastslå en enda, fix benämning
för hvarje särskild förening, utan åtnöja sig med att bestämma vissa
regler, enligt hvilka de efter olika synpunkter skiftande benämningarna
skulle hopfogas.

De tyska kemisterna åter, med v. Baeyer i spetsen, sågo en
bestämd olägenhet uti de nya synonymer, som på detta sätt skulle
uppstå, och yrkade derför, att ett enda officielt namn skulle fixeras för
hvarje organisk förening. Detta officiella namn skulle likväl blott finna
obligatorisk användning i register och i handböcker, så att följaktligen
författare af kemiska afhandlingar allt framgent skulle ega fullkomlig
frihet att i sina arbeten begagna de beteckningssätt, som syntes dem
lämpligast eller beqvämast.

Den senare uppfattningen blef efter en långvarig diskussion
slutligen den segrande. Kongressen uttalade följaktligen såsom sin önskan,
att författarne hädanefter jemte sina sjelfvaida benämningar inom
parentes måtte bifoga de officiella namnen, som möjliggöra uppsökandet
af de resp. föreningarna i uppslagsliteraturen under en enda
oföränderlig rubrik.

Detta beslut fick en afgörande betydelse för arten af kongressens
hela efterföljande reformatoriska verksamhet. Ty då det ej längre gälde
att ombilda den för närvarande i tal och skrift använda kemiska termi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1893/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free