Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
ändelser. Vid- samma tillfälle hade ändelsen -ol blifvit antagen för
alkoholernas klass. Genèverkongressen bekräftade dessa preliminära
beslut. Namnet på en alkohol — eller en fenol — skall således bildas
af namnet på motsvarande kolväte genom tillägg af slutstafvelsen -oL
Är alkoholen eller fenolen fleratoraig, inskjutes allt efter
hydroxyl-gruppernas antal ett di, tri, tetra o. s. v. omedelbart före slutstafvelsen.
På liknande sätt betecknas merkaptanerna genom suffixet -tiol.
För att anföra några exempel, kommer sålunda benämningen
metylalkohol att utbytas mot metanol, etylalkohol mot etanol, allylalkohol
mot propenol, glycerin mot propantriol, mannit mot hexanhexol,
etylmer-kaptan mot etantiol o. s. v.
Beträffande alkoholernas och merkaptanernas anhydrider, de enkla
eterarterna och sulfiderna, antogs (provisoriskt) ett af Beilstein till
Pariserkomitén insändt förslag af följande lydelse: namnen på de enkla
»eterarterna bildas genom att med partikeln -oxi- sammanbinda namnen
på de båda kolväten, från hvilka etrarne derivera. Den vanliga etern
C2 H5. O . C2 H5 blir sålunda etan-oœi-etan, amyletyletern O5 Hn . O . C2 H5
pentan-oxi-etan, anisol C6 H5 . O . CH3 benzen-oxi-metan. *) Härvid
iakttages, att för den händelse kolvätena äro olika, det mera komplicerade
alltid nämnes före det enklare.
På samma sätt betecknas sulfiderna med stafvelsen -tio-,
disul-liderna med -ditio- och sulfonerna med -sulfan-. Exempel:
C6 H5. S . G, H5 benzen-tio-etan
C6 H5. S2 . C6 H5 benzen-ditio-benzen
Cu H5. SO2. C6 H5 benzen-sulfon-benzen.
Aldehyderna utmärkas genom slutstafvelsen -al, tioaldehyderna
genom -tial. Namnet formaldehyd ersättes alltså af metanol, acetaldehyd
af etanal, tioaldehyd (CH3 . CSH) af etantial.
För ketonerna antogs ändelsen -øra, for polyketonerna -dion, -trion
o. s. v., för tioketonerna -tion.
CH3. CO . CH3 propanon
CH3. CO . CH2. CH2. CH3 pentanon 2
CH3. CO . CH2. CO . CH3 pentadion 2, 4.
För kinonerna bibehölls det gamla beteckningssättet oförändradt.
Frågan om de organiska syrornas nomenklatur synes hafva varit
föremål för stor meningsskiljaktighet. Tvänne förslag förelågo,
nämligen dels från Pariserkomitén, dels från Bouveault. Enligt det förra
borde alla organiska syror benämnas efter de kolväten, som innehålla
samma antal kolatomer som syrorna sjelfva, harboæylgrupperna
inräknade. I öfverensstämmelse härmed skulle den franska benämningen
för t. ex. ättiksyra blifva acide éthanoifque, för bärnstensyra acide
bu-tanedioique, benämningar, hvilka lämpligen torde kunna försvenskas till
etansyra och butandisyra.
I motsats härtill föreslog Bouveault, att man skulle betrakta
kar-boxylgrupperna såsom substituenter, och att följaktligen de kolväten
*) Om benämningen benzen i st. f. benzol jfr nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
