Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Terpenerna C10 H16 utmärkas af stor föränderlighet. De öfvergå
lätt i isomeriska eller polymeriska former under inflytande af klorzink,
svafvelsyra, fluorbor o. s. v. och sönderfalla vid högre temperaturer i
kolvätet isopren CH3—-C (CH2)—CH = CH2, hvilket kunde sägas vara
en hemi-terpen, alldenstund det har terpenernas sammansättning men
blott halfva molekylarvikt och isynnerhet derför, att det genom
poly-merisering förvandlas till en terpen. Samma kolväte, isopren, bildas
äfven vid torr destillering af kautschuk, som kan anses till hufvudsaklig
del utgöras af terpener med hög molekylarvigt, wC10H16, eller s. k.
polyterpener.
Af terpener med formeln C10H16 finnes ett betydande antal
beskrifvet i litteraturen och bland dessa äro, förnämligast genom W
allachs-undersökningar, följande väl karaktäriserade, nämligen: pinen, kamfen,
fenken, limonen (dipenten), sylvestren, fellandren, terpinen och ter pinolen.
Af dessa terpener förekomma de flesta i två optiskt aktiva, d. v. s.
höger- och venstervridande, och en inaktiv form. De kemiska
förhållanden, dessa aktiva och inaktiva former visa, äro i allmänhet desamma.
Endast inaktiv limonen visar afvikelser från de aktiva derutinnan, att
derivaten hafva olika smältpunkter o. d., hvarför inaktiv limonen fått
ett särskildt namn, nämligen dipenten. Alla kända terpener äro, med
undantag af den kamferliknande och vid 50° smältande kam/enen, oljor
med kokpunkten 160° (pinen, kamfen, fenken) eller 175° (limonen,
syl-vestren).
1 kemiska förhållanden visa terpenerna mycken olikhet med benzol
och dess homologer, men närma sig deremot i många afseenden de
omättade kolvätena af etylén serien. Detta framgår isynnerhet af den
lätthet, med hvilken terpenerna oftast ingå additiva föreningar med
HCl, Br2, NO Cl, NO. ONO2, NO. ONO, HÖH. Benzol och
homologer visa icke detta förhållande men deremot kolväten af etylenserien
t. ex. amylen och de hydrerade samt omättade karbonsvror af benzol,
hvilka man på de senare åren lärt känna genom v. Baeyers
undersökningar. Då dessa liksom benzol innehålla sex kolatomer i cyklisk
bindning, kunna olikheterna icke gerna tillskrifvas någon annan grund,
om man öfver hufvud taget håller på de s. k. bindningarnes tillvaro,
än att bindningssättet mellan kolatomerna i benzol är ett annat än i
etylén och i omättade, hydrerade benzolderivat. Man har derför antagit
dels med Claus s. k. diagonal-hindningar mellan två para-kolatomer dels
s. k. ceniriska eller »potentiela» bindningar, såsom följande formler visa
CH CH
CH CH
Diagonalbindningar. Centriska bindningar. %
Olikheten mellan dessa slag af bindningar visar sig vid uppkomsten
af dihydro-derivat, ty i förra fallet komma två diagonalbindningar att
stå qvar, i senare fallet förändras de till dubbelbindningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
