Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
VI. årg. Den 19 April 1894. N:o 4.
Kemistsamfundet.
Sammanträdet den 15 Mars 1894.
1) Upplästes och godkändes protokollet för föregående sammanträde.
2) Valdes till medlemmar af Samfundet kandidat F. Johannessen,
Ur C. Kjellin, Dr A. C. G. Kuylenstjerna och professor J. G. Gentele.
3) Dr Kjellin höll föredrag om några organiska föreningars
konstitution (infördt i detta häfte).
4) Herr Mahle lemnade en redogörelse för nyare sätt att
undersöka rofolja. Enär denna olja ofta är utsatt för förfalskning ej blott
med fotogen- och hartsdestillat utan äfven med andra växtoljor, erbjuder
dess undersökning understundom rätt stora svårigheter. Förr antog
man en viss olikhet mellan olika slag af rofolja särskildt mellan
sommar-och vinterolja, men senare undersökningar hafva visat, att en dylik
skilnad ej finnes. Helt nyligen hafva engelsmännen Parry och
Estcourt undersökt omkring 100 prof från de mest olika håll, och den
omständigheten, att hälften af alla profven voro förfalskade och några
dessutom tvifvelaktiga, visar bäst, huru nödvändig undersökningen af
rofolja är. Vid undersökningen måste oljan först befrias från alla
uppslammade föroreningar genom flltrering, hvarefter filtratet saponifieras
med alkoholisk natronlut och de feta syrorna afskiljas. För att bedöma
oljans beskaffenhet begagnar man sig af 1) egentliga vigten, 2)
Mau-menés prof (temperaturstegring genom svafvelsyra), 3) jodtal, 4)
försäp-ningstal, 5) Valentas prof (löslighet i isättika), 6) de feta syrornas
egenskaper och 7) viskositeten.
Egentliga vigten för rofolja är omkring 0,9i5. Maumenés prof
utföres så, att till 10 kbcm olja försigtigt blandas 5 kbcm koncentrerad
svafvelsyra och blandningen hastigt omröres med termometern,
hvarefter temperaturmaximum iakttages och begynnelsetemperaturen
framdrages. För ren rofolja är temperaturstegringen 58 a 60° C. För att
undersöka oljan på en halt af mineral- eller hartsolja saponifieras
profvet på vanligt sätt, de feta syrorna, blandade med mineral-eller
hartsoljor, afskiljas, torkas och vägas. Derefter neutraliseras syrorna med
alkoholiskt kali, vatten tillsättes, och lösningen extraheras med gasolja,
som upptager mineral- och hartsoljor. Efter slutad extraktion afdunstas
gasoljan och man får en återstod af mineral- och hartsoljor. Vill man
skilja mellan dessa, skakas det ursprungliga profvet med sin lika volym
aceton. Hartsolja löses lätt men mineralolja icke eller obetydligt deri.
Valentas prof utföres på följande sätt: lika delar olja och isättika
uppvärmas till den förras fullständiga lösning, hvarefter blandningen får
svalna, och den temperatur antecknas, vid hvilken grumling börjar
inträda. Denna temperatur är olika för olika oljor. Ren rofolja är nästan
olöslig äfven i kokande isättika. .Rofoljans jodtal är 98—100, dess för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
