Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
behof i en för deras anbringande såsom gödslingsmedel lämpad form,
intaga de produkter, som numera i stor utsträckning framställas ur
hvitmossetorf, otvifvelaktigt ett mycket framstående rum. Deras värde
såsom inströmedel i spillning från menniskor och djur betingas af
mosstorfvens förmåga att i högst betydande mängd uppsuga flytande ämnen
och samtidigt förekomma frigörandet af de mer eller mindre besvärliga
flygtiga ämnen, som exkrementer eljest snart nog begynna afgifva.
Under det att den fibrösa, elastiska andel, som den lufttorkade
hvitmossetorfven vid sönderrifning lemnar i form af så kalladt torf str o, finner
vidsträckt användning såsom en förträfflig ströbädd i kreatursstallar,
egnar sig åter den pulverformiga, till färgen något mörkare torfmullen,
som frånsiktas torfströet, synnerligen väl för att upptaga
mennisko-exkrementens flytande och fasta beståndsdelar samt att qvarhålla de
vämjeligt luktande gaser, som ur dem ofelbart frigöras, såframt de
öfverlemnas åt sig sjelfva. Hvitmossornas stjelkar och blad äro nämligen
genomdragna af ett system jemförelsevis stora celler, som genom fina
öppningar i väggarne stå i förbindelse både med hvarandra och med
luften, och såsnart detta cellnät, som i lufttorra torfpreparat är alldeles
tomt, kommer i beröring med något flytande ämne, fyller det sig ungefär
såsom en svamp hastigt och i betydande mängd dermed. Försök hafva
visat, att oförmultnad hvitmossa kan upptaga ända till 30 gånger så
mycket vatten, som dess egen torrsubstans väger.
Uppsugningsförmågan för vatten hos de preparat af hvitmossetorf, som numera allmänt
förekomma i handeln hos oss och fabriksmessigt tillverkas på många
håll inom landet, är dock långt ifrån så hög, mon kan dock utan
öfverdrift uppskattas till 10—12 gånger deras egen vigt, ehuruväl de i
luft-torrt tillstånd redan hålla åtminstone 20 proc. fuktighet.
Men mosstorfvens värde för ändamålet i fråga förhöjes än mera
derigenom, att den vidriga lukt, som exkrementen eljest sprida omkring
sig, icke vidare gifver sig till känna, så snart de uppblandas eller
åtminstone täckas med en afpassad mängd strömedel. I exkrementgaserna
har man påvisat kolsyra, ammoniak, Vätesvafla, kolväten, flygtiga
fettsyror etc. Torfvens förmåga att absorbera särskildt ammoniak torde
väl bero på en halt af svagt sura m ullkroppar, som hon redan af
naturen eger, och som vid hennes alltjemt pågående sönderdelning
småningom ökas; till dem eger nämligen ammoniakgaser ett utpregladt
föreningssträfvande. I öfrigt är det väl så, att gasutvecklingen i
exkrementen förekommes på grund af den hämmande inverkan på
förruttnelsebakteriernas verksamhet, som torfven otvifvelaktigt utöfvar, och
till hvilken vi längre fram få tillfälle att återkomma.
Redan en jemförelsevis så ringa tillsats som 15 proc. torfmull till
vanlig latrin har visat sig för ändamålet tillräcklig, om massan blandas
likformigt och väl. Sker åter blandningen mindre intimt, såsom fallet
måste blifva vid användning af torfmullsklosetter, så åtgår mera
torfmull. Man anslår under sådana förhållanden 50 kg eller något mera
deraf pr år och individ, för att de flytande och fasta uttömningarne
skola öfverföras till en fullt ströbar pudrett, så luktfri, att den icke gerna
kan misstänkas för att innehålla eljest så vämjeliga ämnen; genom sin
form och halt af värdefull växtnäring är densamma mycket begärlig
såsom gödslingsämne för jordbruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
