Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Æ — CO
€inIL/ i . Denna formel förklarar äfven föreningens ba-
10 6VN-N__c6H5 ö-
siska egenskaper.
o-Amidoazoföreningar reagera mycket lätt med aldehyder1). Om de
förra verkligen innehölle en amidogrupp, borde benzylidenföreningar
bildas. Sea sker likväl ej, utan i stället erhållas triaziner, starkt basiska
föreningar, då deremot benzylidenföreningarne knappast visa basiska
egenskaper. Aldehydernas inverkan på e-amidoazoföreningar måste
derför antagas ske på följande sätt:
NH +OCHR JS— CHR
p TT ^ p U/ i
^n\ H = 6±K +H20.
■N — N — Cfi IL WN-N - Cfi K
Yid oxiazoföreningarne är hydrazonkonstitutionen den afgjordt
stabila, och endast sällsynta fall tyda på, att de i fritt tillstånd någon gång
kunna besitta en annan. Vid o-amidoazoföreningarne vågar man icke
med samma bestämdhet betrakta hydrazonformeln som den enda stabila,
ty i många fall reagera dessa föreningar, som om de verkligen
innehölle en amidogrupp och således äfven en azogrupp. De nyare
forskningarne hafva åtminstone visat hydrazonformeln vara likberättigad med
den äldre azoforitfeln; de äro att betrakta som desmotropa.
Gaser från flottholmen i Ralången.
Af N. Sahlbom.
En i sjön Ralången i Småland befintlig flottholme har under ett
par århundraden dragit uppmärksamheten till sig genom det
egendomliga förhållandet, att den vissa tider höjer sig öfver vattenytan, under
det den i allmänhet ligger flytande under densamma.
Geologen V. Öberg har under flere år företagit undersökningar vid
flottholmen för att söka klargöra detta förhållande. I en afhandling,
införd i. Geologiska Föreningens Förhandlingar för februari 1894
framhåller Öberg såsom samverkande orsaker till holmens höjande trenne
orsaker: 1) lagt vattenstånd, 2) stark blåst, 3) gaser.
Uti holmens massa, som utgöres af torfdy, fasthållen af de
furustubbar med deras rötter, hvaraf holmens stomme bildas, eger vid den
alltjemt pågående förmultningen en liflig gasbildning rum. Detta kan
man förvissa sig om genom att med en käpp genomsticka öns skorpa^
då en stark gasutveckling kan iakttagas. Genom denna gasbildning
uppstår en spänning, hvilken, när en tillräckligt stor mängd gas bildats
och dessutom andra gynsamma omständigheter tillkomma, såsom lågt
vattenstånd och blåst, är stark nog att höja holmen upp öfver vatten-
x) Goldschmidt o. Pöltzer Ber. XXIV, 1000. Se äfven Goldschmidt o. Rosell Ber.
XXIII, 505.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
