Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Torfkolskomiténs utlåtande
i sammandrag.
Sedan Kongl. Maj:t den 19 Maj och 28 September 1893 uppdragit
åt professor P. Klason, ingeniör Th. Palmberg och lektor O. E.
Westin att efter tagen kännedom om fru Gustafva Ängels och löjtnant
H. Ekelunds torfkol ning smetoder afgifva utlåtande derom, har detta
utlåtande af komiterade aflemnats den 1 Mars innevarande år. Då de
nämnda torfkolningsmetoderna väckt ett visst uppseende, torde ett
sammandrag af det intressanta utlåtandet här vara på sin plats.
Det lider intet tvifvel, att tillgodogörandet af våra torfmossar till
bränsle är af största nationalekonomiska betydelse, ty tillgången på
brytvärda bränntorfmossar är så stor, att ensamt i Svea- och Götaland
dessa uppskattas till 160 qvadratmil med ett medeldjup af 2 meter, och
då hvarje hektar medelgod mosse ger cirka 500 ton färdig torf, skulle
alltså nämnda mossar innehålla 800 millioner ton bränntorf. I Norrland
och Lappland finnes dock det ojemförligt största förrådet af bränntorf,
och man kan utan öfverdrift säga, att vår tillgång pä detta bränsle
skulle räcka till för åtskilliga århundraden.
Beträffande produktionen af svenska stenkol synes denna med 188-1
hafva nätt sin höjdpunkt och utgör sedan dess något öfver 200,000
ton pr år.
Den årliga afverkningen af skogarne till träkol och andra ändamål
äfvensom till export utgör ungefär 16,422,800 kubikmeter fast vedmassa
eller 7,385,250 ton; lika mycket eller kanske mera torde användas till
hushållsbränsle. Mot denna förbrukning svarar en ärlig återväxt af
omkring 25,500,000 kubikmeter fast vedmassa på i Sverige befintliga
vid pass 18 millioner hektar produktiv skogsmark. Förbrukningen
öfverstiger således återväxten med flera millioner kubikmeter. Importen af
utländska stenkol stiger med hvarje år och utgjorde 1892 1,573,224
ton, med ett värde af mer än 24lj2 millioner kronor.
Olika slag af torf Intill 1840 bearbetades torfmossarne i Sverige
uteslutande för hand till s. k. skärtorf och bottengyttjan, der denna
tillvaratogs, till s. k. klapptorf. Sedermera har man äfven tillverkat torf
af en massa, som före formningen blifvit bearbetad på samma sätt som
leran i en bråka eller lerqvarn. Härigenom har man fått flera slag af
maskintorf: 1) Kranad torf; torfven kränas under tillsats af vatten,
hvarefter torfvällingen formas på marken med tillhjelp af galler. 2) Rörtorf;
kraningen sker utan vattentillsats och torfven formas i rörformiga
strängar, som torkas på hässjor. 3) Egentlig maskintorf; torfven
bearbetas utan tillsats af vatten i tegelmaskinliknande apparater till
torftegel.
Om det än måste erkännas, att åtskilliga industrier i vårt land
delvis hvila på användandet af torf som bränsle, spelar dock torfven i
det hela en mycket underordnad roll i jemförelse med stenkol och ved,
hvilket ej står i förhållande till de naturliga förråden deraf. Detta
beror på de ekonomiska produktionsvilkoren för torfindustrien eller priset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
