- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VI. årg. /
98

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

Antoine-Laurent Lavoisier.

Ett hundraårsminne.

Af H. G. Söderbaum.

(Forts. fr. VI. 92.)

Det var i en år 1783 publicerad skrift: »Reflexions sur le
phlo-gistique» ete, som han för alltid återförvisade flogiston till myternas
område. Striden mellan det gamla och det nya blef kort, men häftig;
det gälde också ingenting mindre än fullständig omhvälfning af hela
det kemiska föreställningssättet. Hvad man vant sig att betrakta
såsom enkla kroppar skulle hädanefter uppfattas såsom sammansatta
och tvärtom. Metallerna voro icke längre föreningar af metallkalker
(= oxider) och flogiston och metallkalkerna icke längre deflogistieerade
metaller. Och det var icke blott föreställningssättet, som drabbades af
denna vetenskapliga revolution, äfven den kemiska terminologien, det
kemiska språket i sin helhet måste från grunden reformeras, innan det
kunde tjena såsom lämpligt uttrycksmedel för de nya åsigterna.

En af Lavoisiers närmaste uppgifter blef därför att skapa en ny
nomenklatur, och han tog i detta värf till medarbetare trenne af den
nya teoriens första proselyter, Berthollet, Fourcroy och Guyton de Morveau.
Arbetet blef färdigt 1787 och är i sitt slag likaledes af epokgörande
betydelse, enär de däri för första gången tillämpade benämningarna pä
de tre vigtigaste grupperna af kemiska föreningar, på syror, baser och
salter, i hufvudsak äro desamma, som ännu i dag användas.

Från denna tid började den nya läran — eller »la cliimiepneumatique»
(gaskemien), som den kallades, emedan den företrädesvis var
framgången ur undersökningar rörande gaserna, — att vinna allt allmännare
tillslutning. Afgjord blef dess seger, sedan Lavoisier år 1789 utgifvit
sin Traité élémentaire de chimie, en genom stilens mästerskap och
framställningens allmänfattliga klarhet utmärkt lärobok, som möjliggjorde
det nya systemets tillämpning äfven vid undervisningen. En af
Lavoisiers lefnadstecknare (Grimaux) påpekar, att efter denna tid icke någon
enda flogistisk lärobok sett dagen.

Den kemiska revolutionen var alltså fullbordad samma år, den
politiska tog sin början.

Under de få återstående åren af sin lefnad studerade Lavoisier
isynnerhet jäsningsfenomenen och bestämde bland annat de
vigtsförhållanden, enligt hvilka vid alkoholjäsningen sockret sönderfaller i alkohol
och kolsyra, Öfverhufvud tyckes han alltmera känt sig dragen till
växt-och djurkemien samt planlade vidtomfattande undersökningar på dessa
områden, undersökningar, hvilka dock tyvärr aldrig skulle nå sin
fullbordan.

För öfrigt var kemien icke den enda vetenskap, åt hvilken han
egnade sina krafter. Att han under sina yngre år ifrigt sysslade med
mineralogiska och geologiska undersökningar, är redan nämdt. Hans i
samband med förbränningsteorien framstälda åsigter om andningen voro
epokgörande för fysiologien. I fysiken är hans namn väl bekant genom
hans i förening med Laplace utförda kalorimetriska undersökningar (is-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1894/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free