- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VI. årg. /
115

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

Den kemiska industrien på verldsutställningen
i Chicago 1893 och i Förenta Staterna.

Referat af A. G. Ekstrand.

Professor Otto N. Witt vid tekniska högskolan i Charlottenburg,
som af preussiska regeringen haft i uppdrag att studera den kemiska
industrien dels på och i samband med utställningen i Chicago dels i
allmänhet inom Förenta Staterna, har under ofvanstående titel afgifvit
sin reseberättelse, och, då författaren mer än de flesta haft tillgång till
alla behöfliga upplysningar och äfven besökt en mängd fabriker i
Amerika, torde ett kort referat af dess hufvudsakliga innehåll,
isynnerhet hvad amerikanska förhållanden beträffar, vara af intresse för
tidskriftens läsare.

Naturgas och petroleum. Intet land i verlden är så väl försedt
med olika slags bränslen som Förenta Staterna. Utom den i många
stater ännu rikligen förekommande skogen finnas stenkol af alla slag
samt petroleum och naturgas. De båda sistnämnda, som nästan
alldeles saknas i Europa, hafva med rätta väckt den europeiska
industriens intresse och afund, ty det kan ej nekas, att de äro de mest
fullkomliga af alla bränslen.

Sedan 1859, då E. Drake grundade den pennsylvaniska
petroleumindustrien, har denna oafbrutet tilltagit i betydelse och bildar för
närvarande den mest storartade af Förenta Staternas kemiska
industrigrenar, hvilken icke allenast fyller landets egna behof utan äfven
beherskar verldsmarknaden, trots den under senare åren uppkomna skarpa
konkurrensen med rysk petroleum.

Naturgasen framströmmar tillika med oljan ur de brunnar, som
borrats för denna senare, men ofta händer också, att ett borrhål endast
lemnar gas men ingen olja, och i vissa trakter, som ligga intill
oljedistrikten, är detta* alltid fallet. Det dröjde till inpå 1870 talet, innan
gasen kom till användning, hvarvid den först nyttjades som bränsle i
de pennsylvaniska glas- och jernverken. Sedermera infördes den äfven
i boningshusen såsom kokgas, och dess uppsamlande utvecklades till
en egen industrigren, som utbredde sig öfver allt större distrikt; 1888
synes produktionen deraf hafva nått sitt maximum, och då den
derefter något aftagit, har man börjat befara, att den kanske en vacker
dag alldeles sinar ut, hvarför de större industriella verk, som begagnat
detta bränsle, delvis i följd af dess stegrade pris dels återgått till
stenkol dels rustat sig att, i händelse gasen skulle tryta, genast kunna elda
upp med stenkol. I följd af sin höga värmeeffekt har naturgasen visat
sig synnerligen lämplig för det Auerska glödljuset.

Om naturgasen gäller liksom om petroleum, att man visserligen
numera ej anser tillgången derpå outtömlig, men, i mån som gamla
källor sina, upptäckas nya. Ett nytt distrikt i grefskapet Washington
inom Pennsylvanien, som ännu 1885 ansågs utan framtid, lemnade
redan 1889 en femtedel af hela Pennsylvaniens oljeproduktion, och
numera en ännu större del. En i staten New-York förekommande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1894/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free