- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VI. årg. /
153

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153

oxiderna i glödstrumpan åt slumpen utan verkställa den i riktiga
förhållanden, hvarvid särskildt den glödkraftiga thorjorden borde få en
framstående plats i blandningen, under det att didymoxiden alldeles
ute-slötes. Men hvar skulle man finna de värdefulla ämnena i tillräcklig
mängd? Ceriter och gadoliniter hålla mest af de värdelösa ämnena,
thorit och orangit hafva hittills blott anträffats i ringa mängd, och endast
zirkonjord, som dock blott har hälften så stor glödkraft som thorjord,
finnes i tillräcklig mängd i zirkoner. Forskningarne efter en källa för
thor- och lantanjord blefvo under sådana förhållanden mycket ifriga
och hafva ledt till upptäckten af betydande fyndorter för monacit, dels
i Brasilien, dels i Nord-Carolina, hvarest också finnas outtömliga lager
af zirkon. För glödljus användes numera uteslutande monacit, som
förarbetas i Gloucester City New-Jersey. Monaciten är till sin hufvudmassa
tricerfosfat, hvari en betydande del af ceren blifvit ersatt med didym,
lantan och thor; den håller nemligen omkring 28% cerjord, 16 didym-,
13 lantan-, 7 thorjord och 26 fosforsyra. De sällsynta jordarterna
erhållas härur i form af amoniumdubbelnitrater, och dervid spaltas tillika
det gamla didym i sina två komponenter neo- och praseodidym;
neo-didymsalterna äro i rent tillstånd blåröda, praseodidymsalterna deremot
äpplegröna, en blandning af lika delar af hvardera ger den blekröda
didymfärgen. Fabriken i Gloucester har redan framstält öfver 1,000 kg.
rena lantan- och zirkonsalter, flera hundra kg. rena thorsalter samt
många ton rena cersalter. För några år sedan skulle säkerligen ingen
kemist hafva ansett en sådan massutställning af sällsynta jordarter och
deras salter i fullkomligt rent tillstånd ens för möjlig. I samband
härmed må äfven nämnas, att i" Pennsylvanien naturgas användes till
glödljus, hvilket visat sig vara bättre än vanlig lysgas, enär naturgasens
värmeeffekt är större. Särskilda försök med vattengas hafva nemligen
visat, att Auerbrännarens belysningsförmåga är direkt proportionel mot
den använda gasens värmevärde. Vid användningen af naturgas
försvinner det gröna skimmer, som vidlåder till och med de nyaste
Auerljusen, och man får ett alldeles hvitt ljus, som mer än något annat
liknar dagsljus.

Carborundum. Denna förening mellan kol och kisel har
sammansättningen CSi och framställes som bekant genom att låta kol vid stark
hetta, helst i Cowle’s elektriska ugn, inverka på kiselsyra. Kristallerna
af karborund äro tunna, spröda, bräckliga taflor af stor hårdhet, som
kommer näst diamantens, och härpå beror dess användning.
Karborund är i verklighet det bästa af alla hittills kända slipmedel och
öfverträffar vid slipning på glas nio gånger den bästa smergel. För
framställning af slipmaterial krossas först karborund-kristallerna på en
kollergång af jern; pulvret digereras med utspädd svafvelsyra, för att
befrias från jern och askbeståndsdelar, hvarefter pulvret genom
slamning delas efter kornstorleken. Det finaste pulvret är verksammast.
För användning till slipning blandas pulvret med 30 % af sin vigt
eldfast lera och formas sedan som porslinsmassa till små hjul, torkas och
brännes i en liten porslinsugn. Dessa karborundhjul sönderskära utan
synbart motstånd tjocka prismer af korund och bästa glashårda engelska
filar. Äfven användas de numera mycket af tandläkare samt till finare
slipning på glas. Fabriken i Monongahela City Pa. kan framställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1894/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free