Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
VII. årg. Den 17 Januari 1895. N:o 1.
Kemistsamfundet.
Sammanträdet den 20 December 1894.
1) Upplästes och godkändes protokollet för föregående sammanträde.
2) Valdes till medlemmar af Samfundet ingeniör E. Ohlson och
provisor I. Hässler.
3) Till revisorer af 1894 års förvaltning valdes ingeniörerna K. E.
Peterson och B. Ekman med ingeniör G. O. Rennerfelt till suppleant.
4) D:r Norblad förevisade ett synnerligen vackert prof på metalliskt
silfver i fina trådar, erhållet genom långvarig lindrig upphettning af
fäldt svafvelsilfver, øtt bildningssätt som måhända kan förklara
förekomsten af gediget trådsilfver i åtskilliga grufvor.
Härefter vidtog ett angenämt julsamqväm.
Kolhydratens kemi och dess betydelse för
fysiologien.
Referat af A. G. Ekstrand.
(Forts, och slut fr. VI, 186.)
Den så skapade asymmetrien kan derefter öfvergå till alla ämnen,
som genom vidare omvandling bildas af socker. Dit höra icke allenast
de mera komplicerade kolhydraten, ägghviteämnena och fetten, utan
också den stora skaran af syror, alkaloider, färg-, garf- och bitterämnen,
eteriska oljor o. s. v., som växterna erbjuda oss i den mest skiftande
omvexling. Om alla dessa processer vet man i detalj så godt som intet,
men växtkemien kommer sannolikt i en ej alltför aflägsen framtid att egna
sig åt deras studium och torde då finna mången fingervisning för sina
iakttagelser i den vidgade kunskapen om sockergruppen.
Djurverlden lånar alla kolföreningar, som den behöfver till
organens bygnad eller till lifsprocessernas vidmakthållande, färdigbildade
från växterna. Synteser förekomma derför mera sällan i djurkroppen;
i deras ställe träder en öfvergående ombildning och snart derpå
förstöring af det upptagna materialet. Kolhydratens öde, hvilka utgöra
hufvudbeståndsdelen af all vegetabilisk näring, lemnar ett förträffligt
exempel derpå. Deras användning för syntes inskränker sig, såvidt vi
hittills veta, till alstring af några qväfvefria substanser såsom fett, men
i stället hafva de fått sig tilldelade den vigtiga rollen att tjena som
bränsle, och källa för muskelkraften. Upptagning och förbränning af
kolhydrat är derför en stor faktor i den djuriska ämnesomsättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
