Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
för dess glättning. Det på detta sätt erhållna konstsilket är visserligen
betydligt billigare än Chardonnets (tillverkningskostnaden uppgifves till
3 mark pr kilo), men på samma gång skörare och mindre elastiskt än
detta. Hvad däremot glansen beträffar, öfverträffar det icke blott
Chardonnets produkt utan äfven det naturliga silket.
Det utmärkes dessutom genom sin stora motståndskraft mot kalilut,
under det att såväl Chardonnet- som mullbärssilket lätt lösas af detta
reagens.
III. Cardaret1) använder som råmaterial omsorgsfullt renad
bomullslump, hvilken nitreras, blekes med klorkalk och därefter löses i en
komplicerad blandning af flera organiska lösningsmedel: isättika, eter,
aceton, alkohol och toluol, hvartill man dessutom sätter något kamfer
och ricinolja! Massan bearbetas mellan upphettade valsar, hvarvid en
del af lösningsmedlen förflyktigas, och blandas med en lösning af
gelatin eller albumin. Man erhåller genom dessa operationer en
plastisk massa, som i en särskild apparat spinnes till trådar. För att
erhålla erforderlig elasticitet få dessa slutligen passera genom en lösning
af garfsyra. Tillverkningskostnad 6 mark pr kilo.
Rörande Cardaretsilkets egenskaper föreligga ännu icke några
tillförlitliga och opartiska iakttagelser. Detsamma kan sägas om de
siikesliknande textilämnen, som nyligen blifvit framstälda af tvänne
tyska uppfinnare, Léhner och Langhans.
IV. Lehner2) löser silkesaffall i koncentrerad ättiksyra och
tillsätter härtill en lösning af nitrocellulosa i träsprit och eter. Som
koaguleringsvätska användes kloroform eller ock vissa flyktiga oljor,
såsom terpentinolja eller enbärsolja. För att minska fiberns
brännbarhet blandas sjelfva spinnvätskan redan från början med
natriumacetat.
V. Langhans’ metod, som torde vara den nyaste (1894), skiljer
sig från alla de föregående därigenom, att salpetersyran här fullständigt
är utesluten. Cellulosan behandlas upprepade gånger med svafvelsyra
af växlande koncentration. Såvidt man af de knapphändiga uppgifterna
kan bilda sig en föreställning, synes alltså det Langhans ska textilämnet
snarast vara att uppfatta som en amyloidartad substans.
Om konstsilkets 3) blifvande industriella betydelse torde det ännu
vara för tidigt att fälla något omdöme. I sitt nuvarande
utvecklingsskede eger det knappast de erforderliga förutsättningarne att kunna
uttränga natursilket, om det än i många fall med fördel torde vara
användbart som surrogat för detta. Men få äro de uppfinningar, som
genast från början framträdt i fullfärdigt skick, och skulle det visa
sig, att de ofullkomligheter, som ännu vidlåda det nya textilämnet,
*) Bull. de Soie et de Soieries 1893.
2) Jahresbericht d. chem. Technologie 1891.
3) Det vore utan tvifvel, såsom redan från flera håll tTetonats, synnerligen
önskvärdt, att det nya textilämnet öfverhufvud icke betecknades såsom »silke»y
utan erhölle en alldeles särskild benämning. Detta icke blott i konsumentens
välförstådda intresse, utan äfven i fabrikantens, då väl ingen vara i längden
vinner på att segla under en — låt vara oafsiktligt — vilseledande flagg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>